Vägen till en hållbar citylogistik : En kvalitaitv studie om hur samarbetet är uppbyggt mellan svenska kommuner och privata aktörer inom en samlastning.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: Moa Holmquist; Mari Johansson; [2018]

Nyckelord: Samlastning; citylogistik;

Sammanfattning: Samlastning in till stadskärnan är idag ett väldiskuterat ämne. I och med urbaniseringen blir frågor kring citylogistik allt viktigare. En effektivisering av dagens citylogistik är av yttersta vikt för att städerna skall kunna fortsätta växa. Det kommer ställas högre krav på både kommunerna samt de privata aktörerna i framtiden. Samlastningskoncept har tidigare genomförts med olika resultat. Ett gap i forskningen kan däremot identifieras när det kommer till ett offentligt-privat partnerskap i samband med samlastning in till stadskärnan. Studien syftar till att undersöka hur den offentliga sektorn samarbetar tillsammans med privata aktörer för en hållbar samlastning in till stadskärnan samt undersöka hur en sådan samlastning finansieras. Vidare ämnar studien identifiera hållbara aspekter inom en samlastning. Problemformuleringen som arbetats fram är; Hur är samarbetet uppbyggt mellan svenska kommuner och privata aktörer inom en samlastning in till stadskärnan? För att besvara problemformuleringen genomförs en kvalitativ studie med ett systematisk kombinerat angreppssätt. Två kommuner som arbetar med samlastning in till stadskärnan, Stockholm med konceptet Älskade stad och Göteborg med konceptet Stadsleveransen, kommer analyseras och jämföras. Det empiriska materialet i studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats visar på att offentligt-privat partnerskap inom samlastning styrs utifrån självstyrande styrelseform. De privata aktörerna ansvarar för den operativa verksamheten medan kommunen intar en mer passiv roll. Vidare har det fastställts att kommunen bör agera som en neutral part i samarbetet samt vägleda och stötta de privata aktörerna. Det har även identifierats att personkemi mellan parterna är betydande för att skapa förtroendefulla relationer. Vidare kan konstateras att tilläggstjänster kan resultera i en ekonomisk fördel för samlastningskoncept. Studien identifierar även att extern finansiering inte är nödvändig. Studien fastställer att en tydlig affärsplan bör finnas till hands i ett tidigt skede för att parterna skall kunna utveckla och driva en samlastning. Studien visar också att svårigheten ligger i att locka till sig transportörer att vilja samarbeta med andra privata aktörer. Ett beslut på nationell nivå kan ha betydelse för att lyckas utöka en samlastning och få med sig fler transportörer. Där kan lagar innebära att transportörer tvingas samarbeta med andra. Om koncepten får med sig fler mindre transportörer kan effekten av en samlastning öka. Ur ett miljöperspektiv, konstateras det att både bullernivåerna, luftkvalitén samt trängsel har minskat, men i väldigt liten skala. Det fastställs att det i dagsläget inte går att mäta. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)