Sekularisering och Guds återkomst : Reflektioner om teologisk förändring i ett postsekulärt perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Teologiska institutionen

Sammanfattning:

Abstract

Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.

 

Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)