Att möta utsatta barn : Berättelser från professionella inom socialtjänsten om vad som är viktigt i bemötande och samtal med barn

Sammanfattning: Denna studies föreliggande syfte har varit att få en ökad förståelse för hur professionella inom socialtjänsten bemöter och samtalar med barn. Studiens metodologiska utgångspunkt har utgjorts av en kvalitativ ansats följt av ett hermeneutistiskt och fenomenologiskt synsätt. För att samla in empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts med ett urval bestående av fem personer. Samtliga intervjupersoner har en socionomutbildning varav två tituleras som socialsekreterare och tre som familjebehandlare. För att analysera resultatet har det relationella perspektivet samt begreppet barnperspektiv tillämpats. Studiens resultat tyder på att barnsamtal skiljer sig åt beroende på syfte. Ett av studiens huvudresultat är att barnet alltid ska stå i centrum och få göra sin röst hörd. Resultaten pekar även på att professionellas bemötande kan vara avgörande när det kommer till i vilken utsträckning som barnet kommer till uttryck. I mötet med utsatta barn behöver den professionelles förhållningssätt karaktäriseras av ödmjukhet, trygghet, förståelse och öppenhet. Den professionelle behöver även möta barnet där denne befinner sig och arbeta för en samarbetsallians. För att göra samtalet mer barnanpassat, begripligt och avslappnat kan den professionelle använda sig av olika samtalstekniker och verktyg. Slutsatsen av studien tyder således på vikten av professionellas förhållningssätt i bemötandet av utsatta barn. Professionella har med andra ord ett ansvar att bemöta barn utifrån deras situation, behov och förutsättningar.