Diabetes Mellitus hos Australisk terrier och Border collie

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas. Genom bland annat stora journalstudier har man dock satt sjukdomen i samband med andra sjukdomar och tillstånd som till exempel diöstrusperioden hos tikar, progesteronbehandling, pankreatit, hyperadrenokortisism (HAC), kortikosteroid- behandling och hypotyreoidism. I detta arbete har journaler från hundar med DM av raserna Australisk terrier (AT) och Border collie (BC) studerats med hänseende på dessa sjukdomsfaktorer. Även tidsaspekter såsom antal dagar från symtomdebut till diagnos och åtgärd samt från löp till symtomdebut studerades och jämfördes raserna emellan.Liksom förväntat visade det sig finnas en statistiskt signifikant skillnad mellan andelen tikar av de drabbade i de båda raserna (p=0,001). Samtliga tikar i båda raserna fick de första symtomen under diöstrusperioden. Tjugofem procent av AT tikarna respektive 40 % av BC tikarna tillfrisknade efter kastration. AT hade i större utsträckning HAC tillsammans med diabetes än BC hade (p=0,02). HAC var den enda sjukdomen med statistiskt signifikant skillnad i förekomst raserna emellan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)