Fakta eller fiktion? : en analys av manligt tolkningsföreträde och sanningsanspråk i dokumentären Gängkrigen och kvinnorna.

Sammanfattning: I denna uppsats används kriminologisk narrativ metod i syfte att undersöka hur gängkriminella kvinnor framställs i media utifrån ett genusvetenskapligt ramverk. Det empiriska materialet som vi använt för analysen är dokumentärserien Gängkrigen och kvinnorna vilken Karwan Faraj är redaktör samt producent av. Gängkrigen och kvinnorna är en svensk true crime-dokumentärserie i tre delar där vi som åskådare får följa Karwan Faraj som även agerar undersökande journalist i möten med sex kvinnor involverade i gängkriminalitet. Medias framställning av kriminella kvinnor bryter mot den normativa femininiteten vilket lockar till sig många fascinerade åskådare och producerar en säljande samt underhållande historia. Vår analys visar att kvinnornas framställning i dokumentärserien ges utifrån ett manligt perspektiv vilket i sin tur skapar ett ramverk för åskådarnas generella förståelse av gängkriminella kvinnor. De framställs av Karwan Faraj med aktiva roller inom de kriminella gängmiljöerna. För att kvinnorna inte ska bli ett alltför skrämmande samhällshot tonas deras roll som gängkriminell ned genom att dessutom försätta dem i brottsoffer- samt moderskapsrollen. Denna analys ger inte en helhetsbild för hur gängkriminella kvinnor framställs i svensk media utan det är vår tolkning av ett empiriskt material som redogörs för, vilken är en av många som kan göras. Vidare vill vi förtydliga att vi förhåller oss kritiska till den framställning av kvinnorna vi tolkat att Faraj förmedlar. Vi ämnar inte reproducera dessa normativa genusföreställningar trots att denna sort av analys medför just en sådan risk. Studiens bidrag syftar till att öka förståelsen samt medvetenheten kring dokumentärfilmers sanningsanspråk samt tolkningsföreträde. Det genusvetenskapliga ramverket möjliggjorde för oss att kritiskt granska hur kön och genus konstrueras i relation till kvinnors brottslighet utifrån den västerländska normativa föreställningen kring hur kvinnan bör vara. Denna studie utgår från en socialkonstruktivistisk utgångspunkt då vi studerar framställningar och därmed sociala konstruktioner av verkligheten och identiteter.