Revision eller pengar : Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag

Sammanfattning: Sammanfattning Sedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera är Sverige ett av få länder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebär att en revisor med en professionell, skeptisk inställning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom även EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, där det i det fjärde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta småföretag från revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt. Det jag i denna uppsats valt att undersöka är: Vilka konsekvenser får ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av småföretag? Syftet med min studie är att genom intervjuer förstå vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av småföretag. Jag vill även få insikt i vad som kan ersätta det reviderade materialet vid bedömningen. Jag har valt att använda mig av ett deduktivt angreppssätt, med den teoretiska referensramen som grund för att utforma den intervjuguide jag använt mig av vid datainsamlingen. Den teoretiska referensramen består av tre delar: revision, kreditbedömning samt tänkbara konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten. Revisionsavsnittet beskriver vad revision innebär samt vilka lagar och regler som styr. Avsnittet om kreditbedömning beskriver hur kreditbedömningen av företag går till, vilket underlag som kreditgivarna använder, vilken betydelse materialet har samt vilka risker som anses uppkomma i samband med kreditgivning. I det avslutande avsnittet presenterar jag resultatet från en studie som genomförts i England efter att de avskaffat revisionsplikten, detta för att få en inblick i vilka konsekvenser som ett avskaffade kan medföra. Min undersökning visade att bankerna använder det reviderade materialet vid flera moment i deras kreditbedömningsprocess samt vid en årlig kontroll av företagen. De olika momenten är bland annat en analys av framtida kassaflöde och företagets framtid. Det reviderade materialet används för att avgöra om ett företags framtidsplaner verkar rimliga och som grund för att räkna ut ett framtida kassaflöde. Vilket visar på att det reviderade materialet ger banken nytta vid kreditbedömningen av småföretag. Den reviderade balans- och resultaträkningen är inte den enda fördelen som kommer med revisionen. Andra fördelar som enligt banken medföljer är tillgång till en revisor som de kan kontakta under kreditbedömningen samt revisionsberättelsen där väsentliga händelser kommenteras. Att ersätta det reviderade materialet finns det ingen anledning till, det är däremot viktigare att ersätta revisionens granskande funktion. För att företagen kommer även i fortsättingen att upprätta en årsredovisning men den kommer dock inte att vara granskad av någon oberoende part. Slutsatsen jag kan dra av min studie är att de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten skulle få för bankerna vid kreditbedömningen av småföretag, är att bedömningsprocessen blir förlängd. Detta på grund av att banken måste göra en djupare granskning av företagets finansiella information för att fastställa trovärdigheten.