Ställtidsreduktion på S:t Eriks i Vara : SMED-analys på maskin T2

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Industriell teknik

Författare: Theo Hembäck; Omar Al Mizori; [2018]

Nyckelord: Ställtidsreduktion; SMED; Omställning;

Sammanfattning: Förbättringsarbete gällande omställningstider, d.v.s. den tid det tar att ställa om enmaskin från att producera en produktvariant till en annan, är en central del iproduktionsoptimering, då kortare omställningar medför en mer flexibel produktionoch minskade lagerkostnader. S:t Eriks AB i Vara vill undersöka möjligheten attreducera omställningstiden på en av deras maskiner som tillverkar markstensplattor itvå olika storlekar; 35x35cm och 50x50cm. Det är omställningen mellan dessa tvåstorlekar som är aktuell för arbetet och S:t Eriks efterfrågade en halvering avställtiden.Arbetet grundar sig i SMED (Single-Minute Exchange of Die), en metod somutvecklades av Shigeo Shingo under hans tid på Toyota som är speciellt framtagenför ställtidsreducering och en viktig del i Lean-production. Förarbetet bestod i studierav existerande litteratur och studier vilket lade grunden för förståelsen kring vilkentyp av data som behövdes samlas in. Datainsamlingen bestod i empiriska studier somdokumenterades genom anteckningar, fotografering och filmupptagning. Dessakompletterades med samtal med diverse anställda på S:t Eriks.Resultaten består i dokumentation gällande de ingående maskinkomponenterna iomställningen, de moment som ingår i en omställning och huruvida dessa hör tillinre respektive yttre ställ. Därtill lades förslag på ett par konverteringar av inre tillyttre ställ samt vilka omställningsmoment som kan utföras parallellt. Dessa förslagsammanställdes i ett arbetsschema som visar på att en halvering av ställtiden ärmöjlig. Vidare lades förbättringsförslag gällande säkerhet, ergonomi ochstandardisering av omställningen fram i form av kompletterande verktygsstationer,standardisering av fästelement, standardisering av komponentplacering ochinförandet av en travers och ett rullband. Potentialen för alla förbättringsförslagvisualiserades i ett spaghettidiagram som visar hur rörelsemönstret kan se ut efterimplementering av förbättringsförslagen och kontrasteras mot ett spaghettidiagramsom visar hur rörelsemönstret såg ut under den observerade omställningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)