Ordinlärning i förberedelseklass i skolår 7 – 9. En jämförande studie av inlärning av svenska ord via översättning till modersmålet, bilder eller förklaringar på svenska

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att undersöka om nyanlända högstadieelevers ordinlärning gynnas om orden översätts till modersmålet, visas på bild eller förklaras på svenska. Detta har undersökts genom att åtta elever i en förberedelseklass i skolår 7-9 under nio veckor fått femton svenska ord i läxa per vecka, vilka förhörts skriftligt. Orden har varje vecka bestått av fem substantiv, fem verb och fem adjektiv/adverb. Elevernas testresultat har analyserats på grupp- och individnivå. Sedan har testresultaten jämförts med ordens frekvens via antalet träffar de fått i Språkbankens korpusar, där studiens femton ord med lägst antal träffar varit överrepresenterade bland dem som genererat låga elevresultat. Efter undersökningens genomförande har deltagarna besvarat en digital enkät med frågor om sina erfarenheter av projektet och sin skolbakgrund. Svaren har analyserats kvantitativt på gruppnivå samt kvalitativt på individnivå kopplade till resultaten på ordläxorna, de tre inlärningsmetoderna, ordens frekvens samt ordklass. Deltagarna har varit för få för att studien skall kunna bidra med generella slutsatser om nyanlända elevers ordinlärning. Några tendenser har ändå synts, som att eleverna i studien fått flest antal rätt ord på gruppnivå genom inlärning via modersmålet, medan resultaten varit lägre via bild och förklaringar på svenska, även om resultaten varierat på individnivå. När resultaten kopplats till ordkategori har tendenser till att substantiv fått goda resultat oavsett variabel synts på gruppnivå. Indikationer på att adjektiv/adverb har haft fördelar av inlärning via modersmål och/eller nackdelar av inlärning via bild respektive förklaring har synts, medan skillnaderna mellan variablerna varit små för verb. I enkäten har fem deltagare svarat att de föredrar ordinlärning via modersmålet, två att de föredrar förklaring och en bild. När preferensen för metod kopplats till tidigare studier, har en tendens märkts till att deltagare med tidigare skolgång via modersmålet föredragit ordinlärning via modersmålet. Tre av deltagarna har fått högst testresultat via metoden de föredragit medan fem av deltagarna inte fått högre resultat via önskad metod. En möjlig tolkning skulle kunna vara att metoden som föredras inte alltid är den mest fördelaktiga vid ordinlärning.