Kartläggning av patientrapporterad posttraumatiskt stressyndrom tre månader efter intensivvård för COVID-19

Sammanfattning: Abstrakt Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) innebär en förlängd stressreaktion och beteendeförändring hos en person. Riskfaktorer på IVA för utvecklandet av PTSD är bland andra vårdmiljö, läkemedel, lång vårdtid samt mekanisk ventilation. COVID-19 kan orsaka följdsjukdomar, såväl fysiska- som psykiska, vilket också innebär en risk för dessa patienter att utveckla PTSD.  Motiv: Pandemin har inneburit en extrem belastning på intensivvården. Det är känt att patienter som vårdas på IVA löper risk att utveckla PTSD. Förekomst av symtom på PTSD efter allvarlig COVID-19 infektion är ännu relativt outforskat.  Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av symtom på PTSD efter allvarlig COVID-19 infektion som krävt intensivvård.  Metod: Föreliggande studie har tagit del av data från SWECRIT COVID-19 studien som baseras på kritiskt svårt sjuka patienter med COVID-19 som intensivvårdats i Region Skåne. Kvantitativ ansats med en icke experimentell design var lämpligt, eftersom skattningsinstrumentet PCL-5 användes. Urvalet i studien skedde konsekutivt. Totalt deltog 174 patienter i studien. Variabler som kön, ålder, civilstatus, modersmål och utbildningsnivå studerades. Data analyserades i Jamovi (version 1.6.23).  Resultat: Resultatet visade att 16% av patienterna uppnådde tröskelvärdet ≥33 poäng för symptom på PTSD. Patienter med annat modersmål än svenska visade sig skatta högre för symptom på PTSD, sambandet var signifikant (p=0.003). Kvinnor skattade högre för symtom på PTSD än män, men den procentuella fördelningen bland de som uppfyllde tröskelvärdet var lika mellan könen.  Konklusion: Personcentrerad vård och förebyggande arbete kan ha betydelse för förekomst av symtom på PTSD. Att förhindra eventuella språkbarriärer hos patienter med annat modersmål är av vikt. Fortsatta uppföljningsstudier vid 12- och 36-månader kan visa hur förekomsten av PTSD utvecklas över tid. Kompletterande kvalitativ forskning kan nyansera patienters unika upplevelse av intensivvård för COVID-19.