New Public Management och sjuksköterskans vardagliga praktik : En studie om hur New Public Management påverkar sjuksköterskans profession och yrkesidentitet i den vardagliga praktiken

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper; Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: Under 1980-talet uppdagades en problematik kring att den offentliga sjukvårdens verksamhetsstyrning var för kostsam och där förtroendet för professionella yrkesgrupper gavs för stort utrymme. Detta resulterade i en ny verksamhetsstyrning i form av New Public Management som bidrog till ökad kontroll inom den offentliga sjukvården där målstyrning och ekonomisk granskning fick större utrymme. Innan New Public Management byggde kontroll- och arbetsregimer på ett förtroende men genom den nya verksamhetsstyrningen förändrades kontrollregimerna i syfte att styra och kontrollera de professionella.  Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur offentligt anställda sjuksköterskor upplever att en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management påverkar deras profession och yrkesidentitet i den vardagliga praktiken.  Metod: Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet har inhämtats genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom den offentliga sjukvården på Gotland. Slutsatser: Studien visar att införandet av en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management förändrat kontrollregimen genom olika kontrollsystem vilket har medfört en förändring i sjuksköterskornas arbetsregim. Vi kan se att kontrollregimer påverkar och organiserar arbetsregimerna och därmed sätter ramarna och villkoren för sjuksköterskornas profession och yrkesidentitet i det vardagliga arbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)