Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det?

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: • Vad är ekologisk landskapsplanering? • Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett? • Varifrån kom ideerna? • Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? • Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål. Till skillnad från andra former av landskapsplanering är det främsta motivet med ELP att bevara skogens biologiska mångfald. studien visar att grupperna forskare och representanter från den övriga skogssektorn uppfattat att ideerna som ledde till att man började använda ELP till stor del kom från USA:s västkust men också genom den egna forskningen. Bland gruppen med företrädare för storskogsbruket är det färre som nämner USA som idekälla. I stället anger flera av de intervjuade i denna grupp Per Angelstams rapporter (numera institutionen för viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet) och hävdar att man hämtat mycket av begrepp och tänkande från dessa. Man betonar också att den landskapsplanering som "importerats" har anpassats till svenska förhållanden i diskussion och dialog med ett flertal personer inblandade. Det är alltså troligt att ideerna som låg till grund för det som skulle utvecklas till ELP kom till Sverige genom kontakter mellan forskare från Sverige och USA. I Sverige har dock förekommit händelser som skyndat på utvecklingen mot ett tänkande i landskapsperspektiv inom skogsbruket. Ett konkret exempel är Produktion och Miljögruppen inom Sveriges lantbruksuniversitet som 1990 presenterade ett forskningsprogram vilket bland annat föreslogs innefatta arbete med ekologisk landskapsplanering av skogsbruk. År 1989 startade Miljöprojekt Sundsvall-Timrå i vilket det ingick ett delprojekt om ELP. Även om detta delprojekt aldrig förverkligades praktiskt torde det dock påverkat utvecklingen mot ett landskapsekologiskt tänkande inom skogsbruket. De första ELP-projekten i praktisk regi var Särnaprojektet (våren 1990; AssiDomän Skog och Trä) och Grangärdeprojektet (försommaren 1990; Stora Skog AB). Enligt grupperna forskare och representanter från övriga skogssektorn var naturvårdsorganisationernas ökande krav på naturhänsyn i skogsbruket en av de främsta orsakerna till satsningen på ELP. Företrädare för storskogsbruket anser att bland de främsta anledningarna var en ökad insikt om de ekologiska effekterna av de senaste decenniernas skogsbruk och etiska skäl. storskogsbruket ville denna gång själva ta initiativet och vara steget före istället för steget efter naturvårdsorganisationerna. ELP är, enligt de tre svarsgrupperna, en del i omsvängningen till ett miljövänligare skogsbruk. Man anser det troligt att omsvängningen gått fortare tack vare ELP.