OMSTÄLLNING VID NEDLÄGGNING - En kvalitativ nulägesanalys av omställningsprogrammet på Arla Falkenberg

Sammanfattning: Huvudsyftet med studien är att skapa förståelse för hur omställningsåtgärder bidrar till medarbetares möjligheter att få ett nytt arbete. Genom en nulägesanalys av omställningsarbetet på Arla Falkenberg vill vi beskriva hur medarbetare uppfattar omställningsåtgärder och analysera hur detta påverkar deras möjligheter att hitta ett nytt arbete samt deras inställning till att arbeta kvar på arbetsplatsen under nedläggningen. Häsänen, Hellgren och Hansson (2011) menar att större delen av forskningen om fabriksnedläggning har fokuserat på produktivitet. Denna studie fokuserar däremot på omställning vid fabriksnedläggning. Dessutom har denna studie formen av en nulägesanalys för att inte likt till exempel Edström och Aronescu (2004) i efterhand utvärdera ett omställningsprogram. För att analysera det empiriska materialet användes teorier kring anställningsbarhet, system- och driftsångest, information och kravkontrollmodellen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes som tillvägagångssätt för att samla in empiriskt material. 17 intervjuer med medarbetare genomfördes samt tre informantintervjuer för att klarlägga studiens bakgrund. Bland medarbetarna går det att dela in deras reaktioner på omställningsprogrammet i fyra olika grupper. En grupp medarbetare använder omställningsprogrammet aktivt, ser det som en stor möjlighet att förbättra sin anställningsbarhet och arbetar därför vidare på fabriken. Den andra gruppen ser inga förbättringsmöjligheter gällande sin anställningsbarhet då de redan har en utbildning som omställningsprogrammet inte uppfattas kunna överträffa. För dem är omställningsprogrammet således inget som håller de kvar på fabriken. Den tredje gruppen uttryckte en positiv inställning till möjligheterna att få ett nytt jobb, samtidigt som de inte visste hur de skulle gå tillväga för detta. De var osäkra på hur de skulle använda omställningsprogrammet och såg därför inte det som en orsak till att arbeta kvar. Den fjärde gruppen var något mer negativa till jobbmöjligheterna som reaktion på sin ålder och/eller låga formella utbildning.