Populationsutveckling och bärkraft för lodjur (Lynx lynx) i Östergötland

Sammanfattning: Jordens biologiska mångfald minskar i en allt snabbare takt, men mitt i denna ekologiska katastrof börjar arter på vissa håll att återkomma. De stora rovdjuren i Europa är ett sådant exempel. Från att ha varit försvunna från stora delar av sina utbredningsområden är de flesta populationer numera stabila eller ökande. I Skandinavien har lodjurspopulationen expanderat och efter närmare 100 års reproduktiv frånvaro förekommer åter föryngringar i Sydsverige. I Östergötland finns i dagsläget ca 50–55 individer och mycket tyder på att stammen kommer att fortsätta öka. Genom att sammanställa och analysera data från inventeringsrapporter, observationsloggar och avskjutningsstatistik har jag undersökt lodjurspopulationens utveckling i Östergötland och beräknat länets bärkraft för lo. Beräkningen av bärkraften har utgått från klövviltförekomsten samt mängden lämpligt habitat. Resultaten visar att Östergötland har gott om lämpligt habitat och en hög bytesdensitet, som är jämförbar med flera lodjurstäta områden i Europa. Givet dessa förutsättningar har Östergötland en bärkraft för lo som ligger långt över dagens populationsnivå. Uppskattningsvis kan Östergötland hålla mellan 80–140 självständiga individer. Detta skulle innebära en fördubbling av dagens antal och kunna leda till såväl positiva som negativa konsekvenser för samhället. Lodjur kan innebära ett hot mot tamboskap, men de senaste årens rapportering visar att angreppen orsakade av lodjur är begränsade. Även påverkan på klövviltstammarna är i dagsläget försumbar. På sikt skulle dock en större lodjurspopulation kunna reglera klövviltet och på så vis minska mängden trafikolyckor och skador på skog.