"Att läsa är jätteviktigt..." : En studie om vad elever 9-16 år väljer att läsa

Sammanfattning: Syftet med undersökningen var att få kunskap om vad elever läser, deras läsvanor och läslust i åldrarna 9-16 år, så att lärare och speciallärare ska kunna möta elevers intresse och entusiasm och stimulera deras läsutveckling. De tre frågeställningarna löd: Hur ofta och vad läser barn i åldern 9-16 år? Vad är elevers uppfattning om läsning? samt vad kan och brukar lärare göra för att motivera elevernas läsintresse? Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet som menar att människan använder sig av sina olika resurser, såväl språkliga, intellektuella som fysiska för att ta till sig kunskap. De egna perspektiven vidgas när man läser om omvärlden, olika kulturer, sätt att organisera samhällen etc. Metoden vi valt är mixed methods med både kvantitativa och kvalitativa data i vår undersökning. Vi valde att skicka ut enkätfrågor om läsvanor till elever i åldern 9-16 år och en enkät till sex lärare för att ta reda på hur de undervisar i läsning och läsförståelse. Dessutom valde vi att genomföra intervjuer med fem elever för att ta reda på anledning till motivation, synen på olika sorters texter och elevers syn på hur lärarna kunde undervisa i läsning.  Resultatet visade att eleverna inte alltid ges tillfälle att läsa egen vald litteratur under skoltid på högstadiet. 34% av de 271 tillfrågade eleverna svarade att att de nästan aldrig läste i en bok eller tidning hemma. 44% av de tillfrågade i elevenkäten svarade att de lyssnade lika mycket på text som att läsa själv. En tredjedel av alla eleverna läste skönlitteratur på sin fritid. Dubbelt så många av dessa var 9-12 år som 13-16 år. Större delen av eleverna valde att läsa på sociala medier på sin fritid, oavsett om de var yngre eller äldre. Elevintervjuerna visade att eleverna hade en klar uppfattning om att det var viktigt att läsa. Det uppgavs vara roligt, spännande, intressant och underhållande. Det var svårt med texter som innehöll många långa och svåra ord som eleverna inte visste betydelsen av. Som förslag på vad skolan och lärarna kunde göra för att motivera eleverna till mer läsning framkom i elevenkäter och elevintervjuer önskemål på att det skulle finnas god tillgång på olika slags böcker och tidningar, även på engelska, att man fick välja bok själv efter intresse, läsa gemensamt ibland, få lyssna på högläsning, få mer tid till att läsa i skolan och få introduktion av böcker ibland. Lärarna svarade i sin enkät att de hade högläsning, varierade gemensamma och enskilda uppgifter kopplat till texter samt diskussioner av texter. Lärarna uppgav precis som eleverna att de yngre eleverna fick mer regelbunden tid till läsning i skolan än äldre elever. Även lärarna angav gott samarbete med bibliotek och introduktion av böcker som en framgångsfaktor. De lyfte också vikten av att tala med eleverna om hur viktig läsning är. Specialläraren kan i sitt yrkesutövande främja elevers motivation och läsutveckling. De kan genom träning öka både deras självförtroende för läsning, hjälpa till att hitta passande texter och material och hjälpa till att hitta fungerande strategier för studieteknik.