Unik, precis som alla andra En studie av svenska kommuners arbete med att legitimera och särskilja sig i sin rekryteringskommunikation

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Sammanfattning: Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå Termin/år: HT17 Handledare: Magnus Fredriksson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 43 sidor Antal ord: 16 104 ord exklusive bilagor Syfte: Syftet är att undersöka hur rekryteringskommunikation hos svenska kommuner kommer till uttryck. Detta satt i relation till det dilemma som uppstår mellan kraven på likhet som institutionella ramar ställer, och de fördelar som kan uppnås genom att framstå som en unik arbetsgivare. Teori: Rekryteringskommunikation, legitimitet, särskiljning, retoriska arena Metod: Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys på de argument som svenska kommuner lyfter fram sig själva i ett rekryteringssammanhang. Material: Studien baseras på 237 texter där svenska kommuner har beskrivit sig själva och som har inhämtats på Linkedin. Resultat: Resultatet visar att många kommuner bedriver kommunikation i ett sammanhang för rekrytering. Totalt har 145 argument identifierats i den kommunikation som svenska kommuner använder i rekryteringssyfte. Dessa har kunnat kategoriseras enligt fyra teman som gäller: det som individen får, det som förväntas av individen, kommunen som organisation eller kommunen som plats. Inom dessa teman är det några topp-argument som utgör en stor del av de totala argumenten vilket talar för att kommuner i praktiken inte särskiljer sig markant från varandra. Vi har även kunnat definiera fem olika kommunikationsgrupper, baserat på hur de fyra temana har använts och placerat kommunerna i följande fem grupper: (1) kommuner som framförallt använder platsargument (2) kommuner som fokuserar på att redogöra för organisationen, (3) kommuner med fokus på både individ och organisation, (4) kommuner som främst använder sig av plats- och organisationsargument samt (5) kommuner som använder sig av av alla teman.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)