Saxofon, syntljud och sångreverb : En studie om 1980-talets popmusik och dess soniska markörer i samtida populärmusik

Sammanfattning: I denna rapport har jag, baserat på intervjuer, litteraturstudier av vetenskaplig litteratur och populärvetenskapliga artiklar samt egna musikanalyser, sammanfattat kännetecken eller detaljer i popmusik från 1980-talet som kan sägas vara typiska soniska markörerför den tiden. 1980-talet var en övergångsperiod från det analoga till det digitala, och en stor mängd ny musikteknologi som digitala syntar, trummaskiner och inspelningsutrustning kom ut på marknaden, vilket bidrog till en hel del nya sound inom popmusiken. Teknologin hade således stor påverkan på hur musiken lät, men även användandet av saxofon, stora sångreverb och fade-outs kan ses som typiska kännetecken för 1980-talets popmusik. Låtar med 1980-talskänsla sägs ha haft ett uppsving på 2010-talet, och det finns en del stora artister idag som använder sig av soniska markörer från 1980-talet i sin musik. Det finns dock centrala skillnader mellan den genuina 1980-talsmusiken och dagens popmusik med referenser till 1980-talet, när det gäller utrustning, mixning och låtstruktur. Dessa moderna poplåtar förstärks ofta av 1980-talsestetik i form av en passande musikvideo. Därmed anser jag denna form av sporadiska inkludering av soniska markörer för 1980-talet i modern popmusik, vara en medveten flirt med 1980-talet och inte en grundläggande och bestående del av dessa artisters sound. Denna trend är i det stora hela inte särskilt omfattande och hittas, trots enstaka stora hits på topplistorna idag, främst inom TV-spel, TV-serier och filmer, under begreppet synthwave.