Holdingbolags avdragsrätt för ingående moms - en rättsfallsstudie särskilt inriktad på nyemissioner och aktieförsäljningar

Sammanfattning: Holdingbolags avdragsrätt för ingående mervärdesskatt har prövats i en lång rad rättsmål, men det finns fortfarande obesvarade frågor avseende vad som kan anses utgöra gällande rätt på området. Rättsutveckling har skett successivt och genom EG-domstolens rättspraxis. I min uppsats har jag beskrivit och analyserat de viktigaste rättsfallen på området. Min ambition har varit att utreda holdingbolags mervärdesskatterättsliga status, men även avdragsmöjligheter för kostnader i samband med nyemissioner och aktieförsäljningar. Begreppet ''ekonomisk verksamhet'' har också varit under utredning i denna uppsats. Eftersom syftet med mervärdesskatt är att den ska vara neutral (generell) till sin utformning, har jag ställt mig fråga på vilket sätt den skatterättsliga neutralitetsprincipen påverkar holdingbolags avdragsrätt. Jag har dessutom valt att utreda den svenska rättstillämpningens konformitet med EG-rätten på grund av att EG-rätten har företräde på detta område. För att utreda de ovan nämnda frågorna har jag använt mig av den traditionella juridiska metoden. Min slutsats är att holdingbolag som bedriver någon form av icke-ekonomisk verksamhet inte kan erhålla den fulla avdragsrätten. Samtidigt är det oklart vad som exakt avses med begreppet ''icke-ekonomisk verksamhet''. Rena innehav och förvärv av aktier, erhållande av utdelningar och aktieemissioner har ansetts utgöra icke-ekonomisk verksamhet. Begreppet ''ekonomisk verksamhet'' ska enligt EG-domstolen tolkas brett. För tillfället är det oklart när försäljning av aktier i dotterbolag ska klassificeras som ekonomisk verksamhet som är undantagen och när som icke-ekonomisk verksamhet som faller utanför mervärdesskattesystemet. Rena aktieförsäljningar torde falla utanför. Denna rubricering är avgörande för avdragsrättens omfattning. Domen i målet SKF kommer förhoppningsvis att förtydliga rättsläget. Den svenska rättstillämpningen har på senare tid varit EG-konform, trots kopplingen till inkomstskatterätten i förarbetena och en lagtext som avviker från mervärdesskattedirektivet. Det bästa vore om lagtexten hade en mer direktivkonform formulering. Den mervärdesskatterättsliga neutralitetsprincipen har inte ansetts gälla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Jag har ifrågasatt detta i min uppsats. Det bästa vore enligt min uppfattning om företag kunde befrias från all mervärdesskatt såvida den inte hör till de undantagna transaktionerna. Mervärdesskatt är konstruerad så att den inte ska belasta de ekonomiska aktörerna, utan endast den slutliga konsumenten.