Barns rätt till delaktighet och digitala medier i förskolan : - sett ur några förskollärares perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för utbildningsvetenskap (UV)

Sammanfattning: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: • Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? • Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk. Socialsemiotik handlar om hur människor på ett eller annat sätt använder sin kunskap i kommunikation och kombinerar det med olika semiotiska resurser så som bild, gester text eller tal i interaktion med andra individer. Läran om tecken och hur de skapas och kopplas samman i olika medier kallas för semiotik. Begreppen som vi har i teroin är: Kommunikation, Teckenskapande, Multimodalitet och Meningsskapande Vi tolkar att dessa begrepp samstämmer med vårt syfte eftersom digitala medier kan  användas i relation till kommunikation. Förhållandet mellan kommunikation och digitala medier har sin utgångspunkt i  multimodalitet och teckenskapande. Studiens resultat visar att surfplattan är det digitala verktyget som främst erbjuds av förskollärare, att låta barnen uttrycka sig med hjälp av i verksamheten. Samtliga förskollärare uppmärksammar pedagogisk dokumentation i samtalet kring digitala medier, som ett hjälpmedel för barnen till kommunikation och meningsskapande. I samtalet kring pedagogisk dokumentation uttrycker förskollärarna att barnen kan göras delaktiga i verksamheten med hjälp utav digitala medier. I digitala medier finns funktioner som kan medverka till att barnen kan uttrycka sig. I pedagogisk dokumentation kan barn använda sig av exempelvis surfplattans olika uttrycksätt som bild, film och tecken och därigenom göras delaktiga i verksamheten genom att vara med och filma, påverka och ge uttryck för vad som är bra och vad som brister i verksamheten. Att ges förutsättningar att bli delaktig i verksamheten genom digitala medier kan bidra till att barn skapar mening i kommunikation. Förskollärarna uppmärksammar inte bara fördelar med digitala medier utan de nämner också ett antal hinder som försvårar arbetet med digitala medier i verksamheten. Ett av de hinder som förskollärarna nämner är att de har en tendens att ta fram surfplattan som en ”barnvakt” när det till exempel är stökigt i verksamheten. Förskollärarna påpekar att detta förhållningssätt hör ihop med att de har för lite utbildning kring hur man använder digitala medier som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Studien visar att samtliga förskollärare ser digitala medier som betydelsefullt för barnen i verksamheten. Digitala medier är därför inget förskollärarna vill bortse från i den pedagogiska praktiken, men däremot önskar förskollärarna mer utbildning och kompetens kring hanterandet av digitala medier för att kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel i verksamheten. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)