Energieffektivisering i befintlig bebyggelse utifrån ett CO2-perspektiv : En studie av flerbostadshus från miljonprogrammet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för teknikvetenskap och matematik

Sammanfattning: I Sverige står bostads- och servicesektorn för cirka 40 % av landets totala energianvändning. Byggnader äldre än 30 år har ofta en god energibesparingspotential och energieffektivisering av dessa byggnader kan bidra till att uppnå energi- och miljömålen. Energibesparingarna har länge stått i fokus vid val av energieffektiviseringsåtgärd men på senare tid har växthusgaserna, främst CO2-utsläppen, fått ett ökat intresse vid ny- och ombyggnationer. En minskning av växthusgaser från bebyggelsen är en viktig åtgärd för att bidra till en minskad klimatpåverkan och för att klimatmålen ska uppnås, såsom Sveriges klimatmål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta examensarbete har genomförts för det kommunägda och allmännyttiga bostadsföretaget Stockholmshem. Syftet var att undersöka vilka energiåtgärder som bör prioriteras i flerbostadshus från miljonprogrammet ur ett klimatperspektiv. Målet med arbetet är att det ska kunna användas som framtida beslutsunderlag vid energieffektivisering av flerbostadshus från miljonprogrammets tid. Arbetet utfördes på två flerbostadshus, Åkeshovsvägen och Axbyplan, som båda tillhör Stockholmshems fastighetsbestånd och är byggda under miljonprogrammet. Ett intresse fanns av att studera hur energiåtgärder påverkas av olika formfaktor, vilket gjorde att de valda flerbostadshusen ansågs lämpliga. Resultatet är tänkt att kunna appliceras på andra liknande flerbostadshus från denna tid, vilket gör att dessa byggnader ses som typbyggnader. I arbetet har energiberäkningar utförts där energiberäkningsprogrammet BV2 och nyckeltal har använts. Lönsamhetsberäkningar har genomförts med internräntemetoden, där kravet på kalkylräntan var 5 %. Klimatberäkningar utfördes för att undersöka hur många år det tar för olika energiåtgärder och åtgärdspaket att betala sig tillbaka klimatmässigt, vilket i rapporten benämns CO2-payback. Resultatet visade på högre energibesparingar för klimatskärmsåtgärder på Axbyplan, medan Åkeshovsvägen uppnådde högre energibesparing för ombyggnaden av ett F-system till ett FX-system. Detta beror främst på att byggnaderna besitter olika formfaktor och energiprestanda. En internränta på 5 till 8 % uppnåddes i de flesta fallen, vilket påvisar att energieffektivisering ofta kan vara lönsamt. I en känslighetsanalys där det undersöktes hur internräntan påverkas av energiprisutvecklingen, kan det konstateras att variationer i värme- och elpriset har en marginell påverkan på lönsamheten. Åtgärderna isolerruta och nytt fönster visade inte på någon större skillnad i energibesparing, däremot uppnådde isolerrutan bättre lönsamhet och kortare CO2-payback, vilket innebär att isolerrutan bör prioriteras före nytt fönster. Kombinationen av solceller och ett FX-system med 12 månaders drifttid påvisade bättre lönsamhet när värmepumparna kan drivas av solel och producera varmvatten sommartid, istället för enbart värmeproduktion 5 månader per år. Tillsammans med den energibesparing och CO2-payback som paketet Sol + FX uppnår, påvisar paketet att kombinationen av de två åtgärderna bör genomföras i de fall som byggnader har de rätta förutsättningarna. Med den klimatpåverkan som fjärrvärme- och elmixen har i dagsläget anses åtgärdernas och åtgärdspaketens CO2-payback vara relativt kort. Den är avsevärt kortare än deras tekniska livslängd, vilket innebär att de alla är klimatmässigt gynnsamma att genomföra. Fjärrvärme- och elmixen förväntas däremot att bli mer klimatneutrala. Det medför att åtgärdernas och åtgärdspaketens CO2-payback blir längre och att eventuellt flera av åtgärderna och åtgärdspaketen inte blir klimatmässigt gynnsamma. Åtgärderna värmeinjustering och styrning av värmesystem med temperaturgivare visade på en kort CO2-payback även med en klimatneutralare fjärrvärme, vilket innebär att de kommer vara klimatmässigt gynnsamma även i framtiden. Tillsammans med den energibesparing och lönsamhet som de två åtgärderna uppnår anses värmeinjustering och styrning vara bäst ur alla tre kategorier. Vilka åtgärder som är lämpligast att genomföra och som bör prioriteras beror däremot till stor del på varje byggnads förutsättningar. Det är viktigt att ta hänsyn till de specifika förutsättningarna i varje byggnad, då förutsättningarna har en påverkan på såväl energibesparing, lönsamhet som klimat. Genom det resultat som framkommit i arbetet kan en vägledning fås för vilka åtgärder och åtgärdspaket som är fördelaktiga att genomföra för olika typer av byggnadskonstruktioner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)