Hållbar utveckling för vem?: En studie av Skogsupprorets förståelse av konflikten mellan samer och skogsindustrin i Sveriges hållbara omställning

Sammanfattning: Sverige ställer just nu om till en hållbar utveckling där ingen ska lämnas utanför. På grund av omställningen har utvinning av naturresurser i Sápmi ökat. Skogsråvaror har en betydande roll i omställningen, vilket medfört att befintliga markanvändningskonflikter mellan samer och skogsindustrin har intensifierats. Motståndshandlingar från samiskt håll har ökat under senaste tiden och ett nytt tillskott är Skogsupproret. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skogsupproret förstår konflikten mellan samer och skogsindustrin i Sveriges hållbara omställning. Studien fokuserar på vilka bakomliggande faktorer till konflikten och åtgärdsstrategier för att lösa konflikten som Skogsupproret lyfter fram. Med utgångspunkt i de teoretiska begreppen grön kolonialism, kapacitetsrättvisa och samisk miljörättvisa har en kvalitativ studie genomförts. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två medlemmar i Skogsupproret utfördes och ytterligare empiriskt material insamlades från Skogsupprorets Facebooksida samt från en podcast-intervju med två medlemmar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod. Studiens resultat visar att de bakomliggande faktorer till skogskonflikten som Skogsupproret lyfter fram är skogsbrukets ohållbarhet, lögner, förtryck och passivitet. Resultatet visar även att de åtgärdsstrategier som Skogsupproret lyfter fram som lösningar på skogskonflikten är tre krav till svenska staten och Sveaskog: ”Stoppa skogsmissbruket”, ”Avkolonisera Sápmi” och ”Demokratisera vår skog”, synliggörande metoder samt förändrade synsätt kring hållbarhet. Vidare förstår Skogsupproret det som att en grön kolonialism sker när skogsbruket motiveras som en hållbar klimatstrategi trots att det hotar samernas traditionella livsstil samt ökar trycket på samerna som redan drabbas mest av klimatförändringarna. Skogsupproret kan uppfattas föra en kamp för kapacitetsrättvisa och samisk miljörättvisa. Kampen sker om kapacitet för samiska rättigheter, samisk kultur, traditionell kunskap, självbestämmande, politisk frihet och att leva det liv de vill. Slutligen väcks frågan om för vem det sker en hållbar utveckling i Sverige idag? Studien drar slutsatsen att samernas perspektiv inte tycks inkluderas tillräckligt i Sveriges hållbara omställning och att vidare arbete krävs för att den hållbara utvecklingen ska vara för alla.