En jämförelse av trä- och tegelfasader för bostadshus med hänsyn till underhåll

Detta är en M1-uppsats från Jönköping University/Tekniska Högskolan

Sammanfattning: Syfte: En fasad måste vara robust för att fylla sin funktion och materialet måste kunna stå emot angrepp utifrån, biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer. Trä och tegel är eftertraktade som fasadmaterial för dagens nybyggda bostadshus. Eftersom olika material reagerar olika på angrepp är det viktigt att det finns skillnader i underhållsstrategier beroende på vilket fasadmaterial som används. Underhållsarbetet är en faktor som påverkar beslutet på fasadmaterial. Undersökningen ger ett underlag inför valet mellan materialen genom att utveckla underhållsstrategier för respektive material. Metod: För att uppnå målet med arbetet har tre metoder använts för att samla in empiri Dessa är litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. I litteraturstudien samlades information från olika källor på internet in. Dessa källor hjälpte till att bygga ett teoretiskt ramverk om fastighetsförvaltning och underhållsstrategier. Dokumenten och intervjuerna gav praktisk kunskap om förhållningssätt till underhåll. Metoderna var lämpliga eftersom de tillsammans gav teoretisk såväl som praktisk kunskap kring material och underhåll. Den insamlade empirin analyserades och jämfördes för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå målet. Resultat: Idag finns olika underhållsstrategier på trä- och tegelfasader. Den generella åsikten är att trä kräver fler underhållsåtgärder än tegel. Det har dock visat sig att det även förekommer problem med till exempel frostsprängning i större omfattning än vad som tidigare antagits. Underhållsplaner upprättas ofta efter grundlig undersökning av en byggnads egenskaper och kartläggning av dess underhållsbehov. Dessa planer används inte regelbundet hos förvaltningsföretag men det finns en önskan bland vissa förvaltare att ha en mer strukturell underhållsplanering i framtiden. Kategorisering av skador och tillkommande underhållsåtgärder kan användas vid upprättande av underhållsplaner. Ett sådant system är Monument Damage Diagnosis System, förkortat MDDS. Underhållsplaner kan också utformas som stegvisa processer som kan användas tillsammans med databaser över fasadens egenskaper och nödvändiga underhållsåtgärder. Konsekvenser: Denna rapport kommer att ge aktörer inom byggbranschen kunskap och olika strategier vid fasadunderhåll. Konsekvenserna blir att: Företag inom byggbranschen upprättar underhållsplaner mer i framtiden. Det upprättas strukturerade bedömningar om risker kopplade till material, byggnadsdel och yttre påverkan. För- och nackdelarna med trä- och tegelfasader uppmärksammas i högre grad än idag. Många riskfaktorer för tegel såsom frostsprängning har tidigare inte beaktats tillräckligt. Det rekommenderas att byggföretag tar till sig den forskning som finns av underhåll av trä- respektive tegelfasader. Eftersom trä är billigare än tegel i byggskedet men dyrare vid underhåll behöver dessa företag göra fler undersökningar om båda materials för- och nackdelar ur ekonomisk synpunkt. Byggföretag behöver om förutsättningarna finns även upprätta underhållsplaner eftersom dessa planer leder till att fel upptäcks tidigare och därmed minskar kostnaderna på lång sikt. Begränsningar: Resultatet är enbart tillämpbart på fasader av trä och fasader av tegel.  Vidare kan resultatet bara tillämpas på bostadshus eftersom inga andra byggnadstyper har undersökts. Underhållsstrategin som utvecklats i rapporten kan i grunden användas i alla typer av klimat dock måste alltid lokala klimatförhållanden beaktas när strategin appliceras i praktiken. Att upprätta en underhållsplan kräver även en god ekonomi därför är det inte säkert att rapportens underhållsstrategi alltid kan upprättas i verkligheten om det finns ekonomiska hinder.  Litteraturstudien har studerat underhållsstrategier på global nivå medan dokumentanalysen och intervjuerna har fokuserat på de lokala förhållandena i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)