Hur nedkylda paket påverkar energianvändningen : – En studie av Posten Logistiks paketnätverk

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Energisystem

Författare: Alexander Stiller; [2010]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

När paket transporteras vintertid kommer dessa att kylas ned av den låga utomhustemperaturen. Vid ankomst till sorteringsterminalen kommer paketen ha antagit en lägre temperatur än den i terminalen. Under tiden som paketen hanteras i terminalen kommer deras temperatur att stiga på grund av den högre inomhustemperaturen. Detta medför ett ökat uppvärmningsbehov i terminalen vilket således bidrar till en ökad uppvärmningskostnad och miljöpåverkan.

 

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en modell som beskriver energiflödet under transport och sortering för att kunna beräkna storleken på det ökade energibehovet som uppstår i paketterminalerna vintertid då nedkylda paket hanteras. Energibehovet skall sedan sättas i samband med den extra uppvärmningskostnad och miljöpåverkan som paketen ger upphov till. Syftet har sammanställts i fyra frågor.

 

  • Hur kan paketens temperatur i paketnätverket beskrivas matematiskt?
  • Hur stort är det extra energibehovet som uppstår då nedkylda paket värms upp i Posten Logistiks paketterminaler?
  • Vilken är merkostnaden för terminalernas extra energibehov?
  • Vilken miljöpåverkan medför det extra energibehovet?

 

För att nå fram till ett resultat har teorier och samband inom värmeöverföring använts. För att skaffa kunskap inom området har därför en del kurslitteratur studerats. Viktig kunskap har även inhämtats mer praktiskt genom studiebesök, intervjuer och informationsmöten med sakkunniga personer. Telefonkonversationer och E-postkorrespondenser har även varit viktiga för informationsinhämtningen. En serie temperaturmätningar utfördes för att visualisera problemet och få en bild av ett pakets temperaturförändring i distributionsnätverket. Testmätningar utfördes för att verifiera att de vetenskapliga modellerna var applicerbara på det aktuella problemet. Därefter utfördes mätningar i verklig miljö, dels i terminalerna, men även under transport.

 

Efter de första mätningarna ansågs ”Lumped Capacitance Method” vara tillräcklig för att beräkna paketens temperaturförändring. Detta konstaterande ändrades dock när paket av olika material användes till temperaturmätningarna. Slutsatsen blev att en mer avancerad modell, som tar hänsyn till paketens värmekonduktivitet, bör användas för att beräkna paketens temperaturförändring. Då en sådan formel används kan en temperatur som ligger nära verkligheten beräknas för paketen. Tyvärr har materialparametrarna varit svåra att beräkna då någon tydlig statistik över paketens innehåll inte finns att tillgå.  Det extra energibehov som uppstår då nedkylda paket värms upp i Posten Logistiks paketterminaler kommer att skilja sig åt avsevärt beroende på materialsammansättningen. Samma sak gäller för merkostnaden och miljöpåverkan för det extra energibehovet. Därför är rekommendationen att utföra en mer omfattande studie av paketens innehåll. De största kunderna kan exempelvis uppmanas att presentera statistik över sina försändelser och hur de är paketerade.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)