Hälsofrämjande vårdmiljöer, från insida till utsida : en fallstudie av patienters användning och upplevelse på Strålbehandlingen i Lund, Skånes universitetssjukhus

Sammanfattning: Utgångspunkten för denna studie var att undersöka den fysiska vårdmiljöns betydelse för patienters hälsa och välbefinnande. Dessutom fanns ett intresse av att se på vilket sätt en vårdmiljös utformning kan påverka upplevelsen och användningen av den. Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelse och användning av den fysiska vårdmiljön på Strålbehandlingen i Lund. Detta gjordes från insidan till utsidan för att få ett helhetsgrepp om vårdmiljön, där både inomhus- och utomhusmiljön inkluderades. Undersökningen utfördes med hjälp av en evidensbaserad modell, fyra zoner av kontakt med utemiljön (Bengtsson, 2015). Denna principmodell syftar att undersöka och beskriva miljökvaliteter i alla zoner av vårdmiljön där kontakt med utemiljön finns. Modellen är avsedd att användas i designprocesser för att belysa hur planering och utformning av vårdinrättningar kan påverka omfattningen samt kvaliteten av kontakten med utemiljön. Förståelsen för brukarnas behov i relation till den fysiska vårdmiljön är central. Vidare är modellen unik då den inkluderar inomhusmiljön, som del av ett utomhusperspektiv, något som var viktigt i den här studien. Modellen består av: • Zon 1. Innemiljö i kontakt med utemiljö, genom fönster • Zon 2. Övergångszon mellan inne- och utemiljö, t.ex. entréhallar, balkonger, terrasser • Zon 3. Utemiljö i direkt anslutning till en byggnad, t.ex. tillhörande park eller trädgård • Zon 4. Yttre omgivning, dvs. omgivande landskap Frågeställningarna i arbetet bestod av följande: Kan alla fyra zoner av kontakt med utemiljön identifieras på Strålbehandlingen? Hur fungerar det att använda modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön på Strålbehandlingen? Hur ser personalen att patienterna upplever samt använder Strålbehandlingens olika miljöer (zoner)? Hur upplever samt använder patienterna Strålbehandlingens olika miljöer (zoner)? Vilka är målgruppens specifika behov i varje zon, och hur ser sambandet mellan utformning, användning och upplevelse ut? Datainsamlingen gjordes med hjälp av modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön i en kombination med flera olika metoder. Insamlingen av det empiriska materialet inleddes med en förundersökning (muntlig korrespondens och rundvisning). Efter det användes platsanalys, observation samt semistrukturerade intervjuer, där både fokusgrupp med personal samt individuell intervju med patient ingick. Studien var kvalitativ i sin karaktär och utgick från ett fenomenologiskt perspektiv där utgångspunkten är teorineutral, förutsättningslös och där människors upplevelser är det centrala. Det var därför viktigt att deltagarna fick tala så fritt som möjligt, för att på så sätt öppna upp för möjligheten att generera ny kunskap. Stimulusmaterial i form av fotografier samt en övergripande intervjufråga användes för att tydliggöra studiens huvudsakliga fokus. Initiala resultat visade att det fanns ett behov av att addera en extra zon till modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön. Med Zon 0- innemiljö utan kontakt med utemiljö, kunde Strålbehandlingens alla miljöer (inomhus och utomhus) inkluderas. I studiens resultatdel presenteras fem teman som kartlägger patienters behov av den fysiska vårdmiljön i relation till de olika zonerna: Orientering och Tillgänglighet/Trygghet, Inbjudande och Behaglig/Bekväm miljö, Sysselsättning och Distraktion, Kontakt med utemiljön samt Sociala aspekter. Dessa teman visar hur patienterna upplever och använder zonerna på ett varierande sätt samt att olika miljökvaliteter är viktiga i olika delar av vårdmiljön. Patienterna har således behov och önskemål som är direkt kopplade till specifika delar av den fysiska miljön. Denna kunskap kan vara värdefull i ett designsammanhang, där förståelsen för brukarnas behov är grundläggande för en god och hälsofrämjande miljö. Ett klart samband mellan platsens utformning och patienternas användning och upplevelse av den har därmed observerats i studien. Studien visar vidare på betydelsen av att testa modeller för evidensbaserade designprocesser i olika typer av vårdmiljöer och med olika patientgrupper. Genom att använda modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön i en ny typ av vårdmiljö (strålbehandlingsavdelning) har kunskap samlats in som kan bidra till utvecklingen av modellen och ge en fördjupad förståelse av zonerna. Dessutom kan förståelsen för patienternas behov i relation till vårdmiljöns skilda zoner gynna dialoger i designprocesser då nya vårdmiljöer planeras. Slutligen fokuserar studien på en väldigt specifik patientgrupp, cancerpatienter som genomgår strålbehandling, vilket gör att resultatet i synnerhet skulle kunna användas som underlag i designprocesser för vårdmiljöer inriktade på denna patientgrupp.