Jämställdhet vart tredje år : En diskursanalys av svenska myndigheters jämställdhetsplaner

Sammanfattning: Enligt Diskrimineringslagstiftningen ska arbetsgivare utforma jämställdhetsplaner med mål och åtgärder för att öka möjligheterna för kvinnor och män att verka på lika villkor. Svenska myndigheter har därutöver ett särskilt ansvar för att arbeta med jämställdhetsfrågor. I denna uppsats undersöks hur problem och lösningar framställs i svenska myndigheters jämställdhetsplaner samt vilka möjliga konsekvenser dessa beskrivningar får för föreställningar om jämställdhet i organisationerna. Genom en diskursanalys har tio myndigheters jämställdhetsplaner analyserats utifrån en analysmall inspirerad av Carol Bacchis modell What’s the problem represented to be? Totalt identifierades fyra teman; information, motiv, normer och ansvar. Resultaten visar att myndigheterna ofta motiverar åtgärder genom nyttoperspektiv där ökad jämställdhet väntas bidra till förbättringar i verksamheten. En stor andel av åtgärderna är formulerade som informations- och utbildningsinsatser. Myndigheterna ämnar således öka jämställdheten genom ökad kunskap. Vidare bygger flera åtgärder på skillnader mellan kvinnor och män vilket innebär att stereotypa föreställningar om kön återskapas i organisationerna. Slutligen uttrycker myndigheterna att de ska bidra till ökad jämställdhet och har anpassat mål och åtgärder för att uppnå lagens krav. Därigenom förefaller myndigheternas ansvar för allas lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter utelämnas.