CASIO–modellen vägen till välbefinnande? : en interventionsstudie om den positiva psykologins påverkan på gymnasieelever

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att genom intervention utvärdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har på välmående, stresshantering och copingförmåga hos elever som går tredje året på en idrottsinriktad gymnasieutbildning. Våra frågeställningar var: - Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen? - Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen? - Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten? Metod Vi har använt oss av en kvantitativ interventionsstudie som pågick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje året på ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance & Other things) som grund. Denna modell är sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av tre olika enkäter som behandlar välmående, stress och copingförmåga. Dessa enkäter besvarades före och efter interventionen. För att analysera resultaten från för- och eftertesterna har vi använt oss av statistikprogrammet SPSS och gjort Paired Sample T-tests. Resultat När det kom till totat välmående och stresshantering fann vi inga statistiskt signifikanta förbättringar eller försämringar i interventionsgruppen. Däremot hade det skett statistiskt signifikanta försämringar inom vissa områden inom välmåendet. Interventionsgruppen hade dock statistiskt signifikant förbättrats på ett område inom copingförmåga och det var när det kom till strategin att ventilera tankar. Slutsats Vår studie gav inga större positiva effekter på gymnasieelever på ett idrottsinriktat gymnasium utan snarare tvärtom. Dock kan tidpunkten för för- och eftertesten fungera som en confounder som kan påverka de statistiskt signifikanta försämringar då eleverna hade en hög arbetsbelastning i skolan vid eftertesterna vilket de inte hade vid förtesterna.