Välfärdseffekter av socioekonomisk resursfördelning i grundskolan : En utvärdering av studieresultatsutvecklingen i kommuner med socioekonomiska resursfördelningssystem

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning: Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever.  För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)