Muntliga och skriftliga faktaredogörelser och samband med arbetsminne i årskurs 6 och årskurs 8

Sammanfattning: Syftet med studien var att studera muntliga och skriftliga faktaredogörelser hos normalspråkiga elever i årskurs 6 och 8 och att se om det fanns samband mellan produktmått på faktaredogörelser och arbetsminneskapacitet Dessutom syftade studien till att undersöka samband mellan kvalitets- och kvantitetsmått i de skriftliga faktaredogörelserna genom att låta två lärare göra helhetsbedömningar av redogörelserna. Såvitt författarna vet, har inga tidigare logopediska studier i Sverige undersökt faktaredogörelser på detta sätt. studiens resultat gav signifikanta belägg för att skriftliga faktaredogörelser, i jämförelse med muntliga, innehåller större lexikal variation, högre andel innehållsord och större antal ord. Könsskillnader fanns i årskurs 6, där flickorna skrev signifikant längre texter än pojkarna. Beträffande antal ord, såväl i skriftliga som i muntliga redogörelser, samt vad gäller arbetsminneskapacitet hade eleverna i årskurs 8 signifikant högre resultat än i årskurs 6. Det fanns även signifikanta korrelationer vad gäller antal ord, lexikal variation och andel innehållsord. Denna undersökning visar vidare att lärare bedömer längre texter som bättre. Resultaten tolkar författarna som belägg för att en utveckling gällande förmåga att producera faktaredogörelser sker mellan årskurs 6 och årskurs 8. Förklaringen till detta kan ligga i att eleverna i skolan möter genren i högre grad i texter och att de själva tränas i att producera faktaredogörelser. Utveckling av arbetsminneskapaciteten möjliggör också ökad grad av redigering och planering, vilket resulterar i högre textkvalitet Resultaten av de1ma studie kommer att utgöra ett referensmaterial för vidare forskning kring barn och ungdomar med språkstörning ochfeller hörselskada. V år förhoppning är att fler elever med språkliga svårigheter ska rangas upp tidigare med bättre bedömningsmetoder för exempelvis faktaredogörelser och att logopeder och lärare f'ar ökad kunskap om denna genre. Kanske kan faktaredogörelser, istället för berättarförmåga, i framtiden ingå som en del i en språkutredning i de högre årskurserna.