Miljökonsekvensbeskrivningar: detaljplaner och social hållbarhet : En kvalitativ studie om hur sociala aspekter lyfts fram i miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner

Sammanfattning: Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande. Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB. Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle. En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja.