Kampen om staden : En prövning av gränser

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering; Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning:

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum. Studien intar ett postmodernistiskt perspektiv gentemot planering då den teoretiska utgångspunkten för arbetet är Nancy Fraser teori om den starka respektive svaga offentlighet. Den teoretiska bakgrunden blir att undersöka hur den svaga respektive starka offentligheten kan göra sig synlig ur ett planerings- och arkitektoniskt perspektiv och därav genom de tre undersökningsenheterna. Studien visar att de tre enheterna prövar varandra i den offentliga miljön genom vidgande och försvar av territorium. Framförallt har graffiti en stor roll i kampen om det offentliga rummet då den är olaglig och anses som en negativ företeelse i stadsrummet, en normbrytande handling samt att verken anses vara skadegörelse. Graffiti prövar den lagliga fasadkonstens och konstinstitutionernas territorium genom en ständig närvaro utanför sina målpunkter och utanför de två lagliga väggarna i Malmö. Graffitin blir den svaga offentligheten som indirekt bedriver en opinion gentemot den starka offentligheten, den lagliga fasadkonsten och konstinstitutioner, genom att pröva regelverk, normer och territorium med handling. Graffitin blir ett tydligt tecken på en motsatt sida där invånarna tar på sig att själva utforma sina offentliga rum. Detta kan ses som en del av den kampen mellan den starka och svaga offentligheten som skapar stadens rytm.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)