Vad tycker eleverna om matematiken? : En kvantitativ studie av högstadieelevers attityder till matematiken, arbetssätt, samt hur de skulle vilja förbättra undervisningen de får i ämnet

Sammanfattning:

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan. Dock är attityderna inte helt igenom negativa då en majoritet samtidigt anser att ämnet är viktigt och är relativt nöjda med den undervisning de får idag. Angående arbetssätt är det helt klart enskilt arbete och arbete i läroboken som dominerar, medan de laborativa och kommunikativa arbetssätten fått stå åt sidan. Vidare visas det att många elever vill arbeta mer med annat material än läroboken, till exempel med spel, parövningar och grupparbeten, då de anser dessa arbetssätt vara både roliga och lärorika. Därutöver framkommer det att även om vissa arbetssätt anses som tråkiga behöver detta inte innebära att de av eleverna samtidigt anses vara icke lärorika. Utifrån resultatet av enkäten och litteratur inom ämnet har slutsatser dragits, vilka visar att eleverna behöver och efterfrågar en mer variationsrik undervisning. Dock går det inte att dra generella slutsatser om en undervisning som är optimal för alla elever, utan detta varierar beroende på elever och klass då undervisningen måste anpassas efter deras sätt att lära. Av den anledningen är en öppen dialog och ett demokratiskt arbetssätt i skolan en nödvändighet för att få till en undervisning som i största möjligaste mån är anpassad efter elevernas behov.