Grupphandledning - ett sätt att utveckla samverkan mellan särskola och grundskola?

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

Författare: Kerstin Marsk; [2012-02-02]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Inledning Målet "en skola för alla", känns i många avseenden avlägset. Om målet verkligen är att skapa en skola där "alla" får delta helt och fullt utifrån sina förutsättningar krävs det att alla som arbetar i skolan får det stöd och skaffar sig den kompetens som krävs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. Utifrån egna erfarenheter som lärare och specialpedagog i grundskolan och i särskolan har jag frågat mig hur samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om samverkan och om hur deras tal om detta förändras under de två terminer som handledningen pågår. Syfte Studiens syfte är att följa och dokumentera en handledningsprocess, där pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om samverkan mellan de båda skolformerna. Ambitionen är att studera i vilken mån grupphandledning kan användas för att utveckla samverkan, vilka frågor de pedagogiskt yrkesverksamma vill diskutera och på vilket sätt diskussionen förändras under studiens gång. Metod Det empiriska materialet består i huvudsak av en och samma enkät som använts i början och i slutet av studien, anteckningar i reflektionsdagböcker från tio handledningstillfällen och tio bandade handledningssamtal. Studiens teoretiska ram utgår från forskning om handledning och från ett sociokulturellt perpspektiv på lärande. Reslutat Studien visar att de fem deltagarna i handledningsgruppen upplever att handledning kan vara ett verktyg för att skapa kunskap kring och utveckla olika former för samverkan mellan särskola och grundskola. Möjligheten att i handledning över tid skapa och utveckla trygga och goda relationer där också värderingsfrågor får en central roll talar för att handledning är ett forum för utveckling och lärande. Man kan konstatera att just tiden är en viktig faktor för att handledningsprocessen ska få en fördjupad dimension som i förlängningen kan leda till nya didaktiska ställningstaganden med hjälp av reflektion. För att de pedagogiskt yrkesverksamma ska få möjlighet att genom handledning utveckla samverkan krävs en organisation som stödjer de pedagogiskt yrkesverksamma i detta avseende och skapar utrymme för reflekterande samtal i form av handledning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)