The Death of a Culture – A Critical Analysis of the Concept of Cultural Genocide in International Law

Sammanfattning: Som ett led i att homogenisera den kinesiska befolkningen, har den kinesiska regeringen under längre tid bedrivit en kampanj för att avskaffa Xinjiang-provinsens inhemska folkgrupp Uigurer. Massiva konverteringsläger har inrättats där Uigurerna tvingas avsäga sig sin kultur, etnicitet och religion. Situationen beskrivs av journalister och politiker som ett kulturellt folkmord, men trots begreppets relevans saknar den rättslig verkan då dagens reglering av folkmord endast avser fysisk-biologisk förstörelse. Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt folkmord inom internationell rätt. Ett poststrukturalistiskt, kritiskt perspektiv tillämpas i syfte att identifiera eventuella luckor och begränsningar i det nuvarande internationella skyddet av kulturer. För att på ett adekvat sätt fastslå den rättsliga status som tillskrivits begreppet kulturellt folkmord analyseras beredningsprocessen av 1948 års folkmordskonvention. Sedan undersöks huruvida andra internationella rättsområden omfattar begreppets materiella innehåll. Uppsatsen framhåller att begreppet kulturellt folkmord exkluderades från konventionen eftersom kolonialstater som bedrev assimilationspolitik gentemot minoriteter och urfolk annars skulle belasta sig själva. Fastän begreppet inte kodifierats finner även uppsatsen att det materiella innehållet av kulturellt folkmord omfattas av andra internationell rättsområden – dels som kulturella rättigheter inom internationell människorättslagstiftning, dels som brott mot mänskligheten inom internationell straffrätt. Men även om denna utveckling är betydelsefull, argumenterar uppsatsen för att betydande luckor kvarstår inom det nuvarande juridiska ramverket, särskilt vad gäller skyddet av en folkgrupps kulturella existens som sådan.