Lagstiftning eller rekommendation : - börsbolags upplevelse av SOX hårda hand kontra kodens mjuka fingervisning

Sammanfattning: Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande. Även svenska företag som Ericsson, Swedish Match och Autoliv påverkas av SOX eftersom de är börsnoterade i USA. SOX sett till omfattning, detaljrikedom samt påföljder vid lagbrott saknar helt motstycke. Styrelser, verkställande direktörer och ekonomichefer har nu ett personligt ansvar och riskerar upp till 20 års fängelsestraff om dem missköter sina förtroendeposter gentemot aktieägarna. SOX reglerar inte bara redovisningstekniska detaljer utan fungerar även som normgivare avseende corporate governance. Styrelsearbete, agent-principal problem och borgenärsskydd är reglerade i detalj och täcker nästan in alla tänkbara aspekter i hur företagen bör fungera. Den svenska översättningen av corporate governance är bolagsstyrning. SOX har resulterat i att flera länder skapat motsvarande koder för bolagsstyrning. Den svenska motsvarigheten heter svensk kod för bolagsstyrning vilken reglerar företag på A-listan eller med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Den svenska koden för bolagsstyrning tar avstamp i den brittiska combined code vars grundläggande principer är ”complay or explain” (följ eller förklara) samt ”true and fair view” (rättvisande bild). Den finska motsvarigheten reglerar i likhet med den svenska, bolag som är noterade i Helsingfors eller med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder. Det har blivit mycket diskussion om hur SOX och svensk kod för bolagsstyrning bör tolkas och tillämpas. Ur samhällets synvinkel är det nästan entydigt att kapitalmarknaden behöver nya regelverk för att återställa förtroende. Författarna tillämpar en kvalitativ forskningsmetod och har genomfört ostrukturerade djupintervjuer med olika aktörer på marknaden, dels börsnoterade bolag såsom Volvo och Tieto Enator och dels revisionsbyråer KPMG och ÖPWC och finansföretag som arbetar nära med, - samt ger finansiell rådgivning till noterade bolag. Inför varje enskild intervju har författarna förberett en unik frågeserie. Intervjupersonerna är väl förtrogna med att tillämpa dessa regelverk och arbetar nära styrelsen till bolagen och kan därför uttrycka sig om hur företagen uppfattar omvärldens nya krav. Syftet är att med utgångspunkt från förarbeten och empiri söka forma en hypotes om hur vida det är mer lämpligt att reglera bolagsstyrning via lagstiftning eller via rekommendation. Intervjuerna har givit författarna data rörande styrelsearbete, kostnadsbild, förändringar i det löpande arbetet samt bedömningar av SOX och svensk kod för bolagsstyrning. Författarna har förutom att använda förarbeten och empiri även sökt kompletterande stöd i organisations och management litteratur. Detta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt i tolkning och bearbetning av materialet än även för att kunna belysa problematiken på ett så välnyanserat och mångfacetterat sätt. I förlängningen anser författarna att detta torde skapa en djupare förståelse för ämnesområdet. Slutsatsen är att företagen upplever Svensk kod för bolagsstyrning som övervägande positiv emedan implementeringen och tillämpningen av SOX har inneburit stora besvär för styrelserna och bidrar till kostnadsökningar för bolagen och har därmed givit upphov till en relativt negativ upplevelse från företagens sida. Omvärldstryck i form av lagstiftning som likabehandlar alla företag skapar ingen positiv trend på marknaden utan snarare en falsk trygghet. Däremot höjs marknadens förväntan och konsekvenser vid eventuella skandaler kan bli stora. Rekommendationer, i en anda av frivillighet, inspirerar och stimulerar företagen till en självinitierat förändringsarbete med att förbättra kvaliteten i företagens finansiella rapporteringar. För övrigt rekommenderar intervjuföretagen att fokus bör läggas på kassaflöde och att belysa/tydliggöra den interna företagsstrukturen därför att det i slutändan är dessa två faktorer som ger tydliga signaler om hur bra eller dåligt företagen mår. Att kunna bedöma och utvärdera ledningsstrukturen och ledningskulturen i företagen är en grundförutsättning för tilltro till företagsledningens förmåga att kunna förebygga, upptäcka och motverka oegentligheter i företagens ekonomiska rapportering.