Familjeinkomstens påverkan på antisocialt beteende

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Stockholms universitet; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:

  1. Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?  

Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori. Även tidigare forskning har använts, dels för att ge en historisk utblick över de studier som tidigare har genomförts på området, och dels för att kunna jämföra våra resultat med liknande studier internationellt som gjorts på samma område. Som analysmetod användes dels korstabell, dels logistisk regressionsanalys. Resultatet visade, likt tidigare studier och likt vald teori, att barndomen är av betydelse för en individs senare brottsliga beteende, samt att en individ som växer upp i en familj med låga inkomster löper högre risker att utveckla ett antisocialt beteende än en individ som växer upp i en familj med högre inkomster. Vidare visar resultatet att pojkar löper större risk att utveckla ett antisocialt beteende än flickor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)