Aktivist 2.0 En fallstudie om digitala mediers roll för ungdomsaktivism inom sociala rörelser

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Sammanfattning: Tillkomsten av digitala medier har skapat nya förutsättningar och metoder for aktivister att mobilisera sig. Däremot har det utförts få studier om unga aktivisters användande av digitala medier i syfte att mobilisera och bedriva aktivism. Tidigare forskning försöker förklara mobilisering ur ett gruppsykologiskt perspektiv utifrån kollektiv identitet. Var studie undersökte unga aktivisters användande av digitala medier som verktyg for mobilisering. Genom en kvalitativ studie med en interpretativ forskningsansats har vi med hjälp av litteraturstudier och intervjuer definierat fyra huvudteman: Förhållanden mellan digital och analog kommunikation, Potentiella risker med digitala plattformar, Förutsättningar för engagemang samt Identitet och samhörighet. Var slutsats visar att unga aktivister, som ar medlemmar i en formell social rörelse, främst använder sig av digitala medier som ett samordningsverktyg och att digitala medier inte ar ett tillräckligt verktyg for att skapa en kollektiv identitet mellan individer eller gentemot den sociala rörelsen. Detta ar något som sociala rörelser bor beakta vid mobilisering av unga aktivister for att försäkra sig om rörelsens överlevnad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)