Energigrödor för större fjärrvärmeverk : faktorer som styr inköp och prissättning

Sammanfattning: Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden. Vid avståndet 100 km är kostnaden för transport av halmbalar med lastbil 107 kr/MWh och med tåg 134 kr/MWh. Vid transportavstånd 250 km är kostnaden för de båda alternativen 141 kr/MWh. Den motsvarande kostnaden för flis med lastbil alt. tåg vid transportavstånd 100 km ca 188 kr/MWh medan vid transportavstånd 250 km är kostnaden för flis med tåg 194 kr/MWh och bunt med tåg 234 kr/MWh. D Kartläggning av halm görs av de stora anläggningarna via statistik, i animalietäta områden finns det mindre halm att tillgå eftersom det används som strömedel (se exempel bilaga 5). I detta arbete redovisas exempel på hur ett avtal kan se ut. Vattenhalt är en känslig parameter, och när det gäller halm gör det just att lagringen blir en fråga av vikt, då den bör lagras skyddad. Just halmens volym är något som ofta talar emot den. För att få fart på salixodlingen, krävs tydliga politiska incitament och bättre upphandling för att brukaren skall känna sig trygg med att långsiktigt avsätta åkermark till energigröda. För mindre odlare kan det vara kritiskt att odla upp mark utan långsiktiga avtal eftersom en salixodling består i 20 år. Frågan är även om man med dagens läge och utveckling vågar binda mark under så lång tid. Det förutsätter även att man har tillgång till större arealer eftersom salix skördas vart 6:e år och då det behövs ett flertal fält för att få skörd varje år. I bilaga 3 visas hur NIR-teknik kan användas för bestämning av vattenhalt i biobränsle vid leverans, för att därigenom få direkt information om partiets status. En annan viktig del är att om det ska satsas mer på t.ex. halm och salixflis, måste jordbruksföretagare samlas och se efter hur andra länder gjort. För att agera mot stora aktörer krävs samarbete. I både våra grannländer och i många stater i USA, bildar man bolag som sköter affären mot kraftvärmeverken. Det kan även konstateras att det finns mycket kvar att utforska när det gäller marknad och prissättning för dessa biobränslen. Det tar antagligen minst 10 år innan bilden helt klarnar och dessa bränslen blir etablerade och de fossila bränslena varit under gångna decennierna. Då kanske hampa nått en utveckling som gör den intressant, vi kanske odlar mer energigräs, vi kanske har utvecklat bättre samt effektivare biogasanläggningar och sop- och avfallshantering som kan minska sopbergsproblematiken. Kanske har då biogastekniken utvecklats längst i de delar av världen vi idag betraktar som minst utvecklade. I stället för att skapa avfallsproblem som idag måste lösas i industriländer, kan man då utnyttja avfall från människor och husdjur som en verklig och värdefull resurs för framställning av biogasenergi samt ett ekologiskt gödselmedel för jordbruket.