Grönt och skönt - för alla? En jämförande studie över distribueringen av urban grönska i Göteborgs stad

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle

Sammanfattning: Studien ämnar ta reda på hur urban grönska implementeras i detaljplaneringen, samt ifall detta skiljer sig mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Frågan gällande ojämn distribuering av urban grönska har länge legat i skymundan inom planeringen, särskilt i svensk kontext där socioekonomiskt utsatta områden tenderar att vara lokaliserade i närheten av grönområden, vilket kan ha lett till att frågan förbisetts. Göteborgs stad används som exempel och var av intresse då staden både klassas som en av städerna i Europa med mest grönska – men även har en hög nivå av segregation. För att besvara syftet, med Göteborg som konkret exempel, har två detaljplaner för områden med olika socioekonomiska förutsättningar genomgått en kvalitativ textanalys. Vidare har fältstudier i detaljplansområdena genomförts och intervjuer med yrkesverksamma på Göteborgs stad verkställts. Studiens resultat visar att implementeringen av urban grönska skiljer sig beroende på socioekonomisk kontext, där det i området med socioekonomiskt dåliga förutsättningar inte prioriteras lika högt. Detta avspeglas bland annat i att detaljplanen för området med sämre socioekonomisk status bryter mot översiktsplanen, anses ha en negativ inverkan på miljömålen samt att ingen grönska tillförs inom planområdet. Studien grundar sig i ett teoretiskt ramverk gällande grön infrastruktur och ekosystemtjänster, som bidragit med möjliga förklaringar. Det finns bland annat en generell svårighet att se värdet av grön infrastruktur och en otydlig begreppsdefinition kan leda till svårigheter att realisera visioner och planer. Intervjuerna gav upphov till ytterligare idéer till varför distribueringen av urban grönska kan vara ojämnt fördelad, och det uppdagades att kostnads- och ansvarsfrågor ofta spelar en stor roll för hur detaljplanerna utformas. Det teoretiska ramverket rörande miljörättvisa möjliggjorde även för vidare diskussion rörande möjliga konsekvenser, på individuell likväl som strukturell nivå. Då resultatet endast analyserar två detaljplaner inom Göteborg uppmuntras vidare forskning på ämnet för att undersöka om sambandet kan säkerställas även på strukturell nivå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)