"Statstjänstemän har inte så mycket känslor" : En kvalitativ studie i hur beslutsfattande personal vid Migrationsverkets asylenhet utför emotionellt lönearbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Sociologiska institutionen; Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Studiens syfte var att uppnå en ökad förståelse för hur beslutsfattande personal med erfarenhet från Migrationsverkets asylenhet, upplever att de förhåller sig till, påverkas av- samt hanterar arbetsrelaterade emotioner i förhållande till asylenhetens emotionsregim. Syftet var därmed att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur personal förhåller sig till en sådan emotionsregim vilken reglerar arbetstagarens känsloupplevelse och känslouttryck. Studiens utgångsläge bottnar i att emotioner genomsyrar det sociala livet och således även Migrationsverket. Arlie Hochschilds teoretiska ramverk samt Åsa Wettergrens tidigare studier av Migrationsverket har till stor del legat till grund för studiens utgångsläge och perspektiv. Resultatet pekar mot att informanternas inställning gällande personliga känslors delaktighet i asylutredningar till stor del regleras av arbetsgivarens förväntningar på objektivitet och icke-emotionalitet. Det åligger därmed en risk om att anställda inom Migrationsverkets asylenhet förnekas genuina känsloupplevelser och känslouttryck inom verksamheten varvid den enskilde arbetstagaren lämnas ensam att utföra emotionsarbete under höga krav på effektivitet och icke-emotionalitet. Migrationsverket maskerar emellertid sådana krav på återhållna känsloupplevelser och känslouttryck genom höga krav på rättssäkra och opartiska asylutredningar. Sådana förutsättningar kan innebära en hälsovådlig arbetsmiljö för arbetstagare vid Migrationsverkets asylenhet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)