Naturens roll i ett digitaliserat Stockholm

Sammanfattning: Under de senaste åren har uttrycket ”smart stad” används allt oftare för att beskriva en framtid där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har uppnåtts med hjälp av digital teknik (Colding & Barthel, 2017). Samtidigt anses det vara viktigt att människor övergår till mer hållbara livsstilar för att bromsa den mänskliga påverkan på klimatet (National Research Council, 1999). Studier har påvisat att naturvistelser kan ge upphov till en känslomässig koppling till naturen som i sin tur kan leda till ökat miljöengagemang (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital teknik skulle kunna ha stor potential för att underlätta interaktionen med naturen och därigenom stärka denna naturkoppling men skulle samtidigt å andra sidan kunna bidra till att öka avståndet mellan människa och natur (Maffey mfl., 2015). Den pågående digitaliseringstrenden avspeglas i Stockholm Smart Stad-vision. Samtidigt anses det svenska friluftslivet bli mer och mer kommersialiserat (Margaryan & Fredman, 2017; Margaryan, 2017). Denna studie utgår från två problemställningar varav den först rör hur digitala tjänster kan komma att påverka människans naturrelation. Den andra problemställningen handlar om föreställningar om naturen som underbygger människors tolkningar av den. Studien syftar till att undersöka vilken potential digitala verktyg kan anses ha för att främja ökad hållbarhet liksom vilka natursyner som kan uppfattas bland verksamma inom natur- och friluftslivssektorn i Stockholm. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts med en litteraturstudie samt halvstrukturerade intervjuer med verksamma från olika sektorer inom natur- och friluftslivssektorn. I studien utgör den digitala karttjänsten Naturkartan en fallstudie, delvis representerades digitaliseringen i stort. Resultaten visar att naturvistelsen kan relateras till ökat miljöengagemang genom att öka naturintresset och ge ökad samhörighetskänsla med naturen. Digitala tjänster i sig kan bidra till att främja människors kontakt med naturen genom att utgöra fler källor för information om naturområden och genom att öka tillfredsställelsen av naturvistelser. Mycket av Naturkartans potential verkar vara relaterad till en långsiktig expansion eftersom det har ett samband med den samverkansturktur som underbygger tjänsten liksom den sociala gemenskap som utgör en viktig fördel. Digitala verktyg bör kunna anses ha potential för att främja naturvistelser för de som annars sällan vistas i naturen genom att utgöra fler informationskällor och genom att vara tillgängliga i mobiltelefoner. Samtidigt identifieras en risk för att dessa typer av tjänster kan ha svårt att nå ut till de som inte vanligtvis vistas i naturen. Vidare indikerade studien att olika natursyner kan aktiveras vid olika situationer. När de positiva effekter som kan erhållas av naturvistelser diskuterades bland verksamma verkade en annan natursyn aktiveras än när diskussionerna rörde den naturrelation som människan bör ha. Detta betraktas som motsägelsefullt men kan förklaras genom skillnader mellan personliga uppfattningar och den taktik som används för att främja hållbarhet. Utifrån resultatet av studien föreslås en ökad reflektion inom natur- och friluftslivssektorn kring hur naturen talas om liksom hur den framställs.