Skolträdgårdar nu och då : ett gestaltningsförslag för en skolträdgård vid Lagga skola

Sammanfattning: I detta arbete har argument för en skolträdgård från förr och idag tagits fram och undersökts. Även ett gestaltningsförslag för en skolträdgård vid en nutida skola, baserad på argumenten från förr och idag, har utformats med syfte att se hur en skolträdgård som liknar en skolträdgård från förr kan se ut på en modern skolgård idag. I dagens samhälle är det många barn som inte vet hur maten blir till och varifrån den kommer. Studier visar att barn som får vistas i trädgårdar under sin uppväxt får en positiv relation till odling, vilket kan ge dem ett livslångt förhållande till odling och trädgård. Många barn går miste om kontakten med grönska i vardagslivet då de skjutsas med bil av sina föräldrar mellan skolan, hemmet och sina fritidsaktiviteter. Det finns många hälsofördelar av att vistas i naturen och gröna miljöer. Dessa argument gör det relevant att ge möjlighet till odling vid dagens skolor. Odling är inte ett nytt inslag på skolgården. Redan i de första folkskolorna under 1800-talet introducerades skolträdgårdar. I dessa trädgårdar skulle barnen lära sig odla, få fysisk aktivitet och uppfostras till goda medborgare. Vi har kommit fram till att många av argumenten från förr fortfarande fungerar idag men att några nya argument har tillkommit, som till exempel ekosystemtjänster. Idag finns nationella mål i Sverige för att skapa folkhälsa och god bebyggd miljö. En del av dessa argument kan en skolträdgård uppfylla. Gestaltningen baseras på argumenten från litteraturstudien, kartstudier av illustrationsplaner över skolträdgårdar från 1800- och 1900-talet och en intervju med Gun Charpentier som utbildades till lärarinna på 1950-talet då trädgårdslära fortfarande ingick i utbildningen. Denna undersökning resulterade i några element som togs med till gestaltningen. Elementen var bland andra symmetri, organiska former, tydlig rumslighet, berså och odlingsytor.