Norrbottensgården : dess arkitektoniska beskaffenhet i Pitebygden

Sammanfattning: Fil. Dr Bertil Waldén publicerade två rapporter i Norrbottens hembygdsförenings årsskrift 1926-27. Där belystes två typer av mangårdsbyggnader; parstugan och framkammarstugan samt det lösöre som förekom i bondehemmen under 1800- och början av 1900-talet. Senare forskning kring mangårdsbyggnaden – den s.k. norrbottensgården, har dock lyst med sin frånvaro. Med bakgrund av detta ämnar denna uppsats därför beskriva ett urval av norrbottensgårdar i pitebygden: hur nyttjandet förändrats sedan Waldéns inventering och vilka varianter av de två klassiska bostadshusen som finns representerade. Som metod har jag använt mig av fältundersökningar, intervjuer och tidigare skriven litteratur. Den sedvanliga norrbottensgården är av parstuge- eller framkammartyp. Parstugeplanen nyttjades av de mindre bemedlade, framkammartypen var för storbönder som gärna visade sin rikedom. De faktorer som legat till grund för den klassiskt utformade norrbottensgården är främst två.  Då huskropparna är byggda av timmer var det i första hand längden på virket som avgjorde gårdens utformning vilket också medverkade till en relativ lätthet vid tillbyggnad. Böndernas ekonomiska tillväxt under 1800-talets industriella revolution är den andra viktiga faktorn. Då den enskilde bonden sålde skog till skogsbolagen och därigenom förvärvade en större summa pengar omsattes dessa i till- och påbyggnader på den befintliga huskroppen.   I pitebygden finns ett antal gårdar som uppförts med de exteriöra attribut som förknippas med norrbottensgården - små vindsfönstren, röd fasad, avlång huskropp och entrén utmed långsidan, men som på ett eller annat sätt gjort interiöra avsteg från den klassiska par- samt framkammarstugan. Två av dessa är herrgårdsplanen samt en variant av framkammarplanen där ändkamrarna placerats invid vardagsstugan istället för i dess förlängning. Dessa varianter speglar bondens skaparlust och behov vilket också bidrar till en personifiering av huskroppen. Genom att tillsätta egna kryddor skapas en personligt utformad kropp där troligen behov och form speglade byggherrens liv och samhällsrang. Norrbottensgårdens historik är lång och konstigt vore om de inte genomgått upprustning och moderinsering under årens lopp - vilket också skett. Den är inte längre förknippad med ålderdomlighet, men värnar gärna om de klassiska exteriöra attributen, de inre trägolven och ”pitevalvet”.