Skogsmark till åkermark : är en nybrytning på högproduktiv mark lönsam?

Sammanfattning: Jordbruksföretagen i Sverige och övriga världen strävar hela tiden efter ett mer rationellt brukande och ökad effektivitet. De små gårdarna minskar i antal samtidigt som gårdar över 100 hektar ökat kraftigt. På lång sikt har däremot åkerarealen i Sverige minskat på grund av igenplantering av åkrar som blivit svårbrukade med dagens moderna teknik och de sjunkande spannmålspriser som varat en bit in på 2000-talet (www, Lansstyrelsen , 2011). (se figur 3) På senare år har dock priserna på spannmål ökat och åkrarna som tidigare planterats igen har blivit intressanta att ta tillbaka till lantbruket. Även mark som aldrig tidigare varit jordbruksmark har i vissa fall blivit intressanta för nyodling. Syftet med detta arbete är att ta fram det högsta nuvärdet för nyodling respektive en ny generation granskog på en högproducerande mark i Östergötlands och Västergötlands slättbygder. Priser på de olika åtgärderna för skogsodling under en omloppstid på 55 år, vilket motsvarar granens omloppstid. Omloppstiden upprepas fyra gånger vilket innebär totalt 220 år där samtliga inbetalningar och utbetalningar nuvärdesberäknas till år 0. Detsamma gjordes för nyodlingen där täckningsbidraget togs för grödor i en normal växtföljd för området över 220 år och nuvärdesberäknade till år 0. Nybrytningskostnaderna skiljer sig kraftigt hos de företag vi pratat med och därför har vi valt att jämföra effekten av ökade nybrytningskostnader i tre olika fall. Fall ett är scenariot där inga gårdsstöd finns. Fall två är dagens gårdsstöd inräknat fram till år 2020. Fall tre innefattar gårdsstöd för hela perioden. Resultatet visar att nybrytningskostnaderna behöver vara låga för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att bryta upp åkermark i fallet utan gårdsstöd. Detsamma gäller för fallet med stöd till 2020. Resultatet blir dock annorlunda i det fall med gårdsstöd. I fallet med gårdsstöd under hela investeringsperioden är nybrytningen lönsam när nybrytningskostnaderna understiger 86 000 kronor per hektar.