Utredning kring val av varaktighet vid skyfallskarteringar

Sammanfattning: Marköversvämningar kan uppstå till följd av ytavrinning vid intensiva nederbördstillfällen. Risken för större översvämningsutbredning ökar i urbaniserade områden där det finns stor andel hårdgjorda ytor och ett minskat antal grönytor till följd av förtätningar som ett resultat av urbanisering. I kombination med att skyfall förväntas bli kraftigare och mer frekventa i framtiden gör det städer mer exponerade för översvämningar och det behövs tas hänsyn till extrem nederbörd i samhällsplanering. EU antog 2007 ett översvämningsdirektiv som Sverige har implementerat genom förordningen om översvämningsrisker och Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskaps föreskrifter om riskhanteringsplaner. Detta ligger som grund till att många kommuner och privata aktörer idag utför så kallade skyfallskarteringar, en dator-beräknad simulering där konsekvenserna av ett skyfallscenario kan analyseras. Skyfallskar-teringar genomförs ofta i enlighet med den vägledning som har tagits fram av MSB, Svenskt Vatten och olika länsstyrelser. Det finns i vägledningen rekommendationer om vilken säker-hetsnivå som ska väljas på de regn som används i skyfallskarteringen, men då volym och intensitet inte är entydigt för ett visst regn utan också beror på varaktighet riskerar resultatet att överskattas eller underskattas beroende på hur regnet väljs.  Syftet med denna studie var därför att utreda hur regn väljs med avseende på varaktighet vid skyfallskarteringar idag men också hur dessa val kan påverka resultaten. I förlängning-en syftar också arbetet till att göra skyfallskarteringar mer robusta och användbara. En 2D-hydraulisk modell användes därför för att simulera olika varaktigheter på två olika tätorter, Latorp i Örebro kommun och Tived i Laxå kommun. Varaktigheterna på de använda regnen valdes utifrån vad vägledning och litteratur anser är ansenliga standardvärden samt ett alternativ där varaktigheten valdes utifrån rinntid i respektive avrinningsområde.  Resultatet visar att varaktighet kan i teorin väljas hur stort eller litet som helst men det finns i litteratur flertal rekommenderade värden på varaktighet hos regn vid skyfallskartering. Det valdes att simulera fyra olika varaktigheter: ett scenario med den beräknade rinntiden i respektive avrinningsområde, 3, 4 och 6 timmar. De fyra olika modellerna visar en skillnad i total volym vatten och översvämningsutbredning för båda områdena. För det ena området, Tived, syns en tydlig trend att ökad varaktighet ger ökad volym vatten, upp till 30 % ökning mellan den modell med kortast och den modell med längst varaktighet. Men för det andra området, Latorp, vars modeller hade viss instabilitet kunde inte trenden ses lika tydligt, men översvämningsutbredningen och det maximala vattendjupet ökade. Det kunde dock konstate-ras att olika rekommendationer kring varaktighet ger en stor skillnad i resultat vid skyfallskar-teringar. Detta kan i sin tur påverka de beslut som grundas på resultat från skyfallskarteringar.