Upplevelserna av musik och dess påverkan på gångförmågan : - hos personer med Parkinsons sjukdom

Sammanfattning: Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk degenerativ neurologisk sjukdom som leder till motoriska funktionsnedsättningar. De tre vanligaste motoriska symtomen som uppkommer genom sjukdomen är bradykinesi, muskulär rigiditet och vilotremor vilket påverkar gångförmågan negativt då det kan resultera i postural instabilitet och korta stapplande steg. Tidigare studier har visat att degenerationen i basala ganglierna har en koppling till bearbetning av takt, där gångförmågan kan förbättras tack vare auditivt stimuli som musik, eftersom detta förenklar rörelse genom att möjliggöra valet av tidpunkt för muskelaktivering. Därmed är det intressant att ta reda på och fånga individernas upplevelser av att gå till musik. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelserna av musik vid gång och musikens påverkan på gångförmågan hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: Fyra stycken deltagare valdes ändamålsenligt ut för att gå en bana på totalt 22 meter. Varje deltagare gick enskilt banan två gånger, den första gången utan musik och den andra gången med musik. Därefter gjordes en kvalitativ intervju med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide för att ta reda på individens tankar, känslor och upplevelser av utförandet. Det inspelade materialet från intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen efter intervjuerna ledde till en huvudkategori ”Musikens betydelse på gångförmågan”, med innehåll av två kategorier ”Glädje av musik” och ”Underlättar rörelser”, som i sin tur innehöll en underkategori vardera, ”Taktens påverkan” och ”Kroppen väcks till liv”. Konklusion: Deltagarna hade en positiv inställning till musik och en förbättring av gångförmågan kunde upplevas när deltagarna fick gå till musik, jämfört med utan.