Fasetterad mosaik av en myriad av fragment - Några internationellt adopterade vuxnas skildringar av personliga förhållanden till ursprung och identitet

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att få en nyanserad och mångtydig förståelse för hur internationellt adopterade vuxna, som är 18 år och äldre, själva förhåller sig till sitt ursprung och ser på sin identitet. Totalt har 16 informanter genom intervjuer och nedskrivna berättelser beskrivit hur de ser på betydelsen av sitt ursprung och hur det faktum att de är adopterade har påverkat deras identitet. Olika teorier inom det interaktionistiska perspektivet har använts för att ge en nyanserad förståelse för hur individers identitet formats socialt och genom individers handlande. De teoretiker som har använts i uppsatsen är bland annat Mead, Berger och Luckmann, Honneth samt Goffman. Resultaten visar att det finns vissa diskrepanser i hur de adopterade vuxna själva och hur de anser att omgivningen identifierar deras etniska identitet. Medan de flesta informanter uppfattar sig främst som svenskar upplevs de ibland av omgivningen som ”adopterade svenskar” eftersom de oftast har utseendeattribut som visar att de inte är etniska svenskar samtidigt som de pratar flytande svenska. Identiteten adopterad blir synlig främst i mötet med sjukvården och skolan men även i mötet med individer med etniskt ursprung från ursprungsländerna. Informanterna har relativt knapp kännedomen om sitt ursprungslands kultur, religion och språk. De namn de fått i ursprungslandet har de flesta adopterade fått behålla och dessa ses oftast av informanterna som betydelsefulla. De flesta har gjort återresor och mer än en tredjedel har funnit sina biologiska familjer. Resorna och sökandet har haft olika betydelse för informanterna. Flera informanter har fått svar på de frågor de burit med sig under hela sin uppväxt och några upplever nu att de efter återresorna fått en komplett identitet. Andra beskriver hur de biologiska familjerna upplevt en försoning eller en förlåtelse då beslutet att adoptera bort ett barn kan ha upplevts som skamfullt och känsligt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)