Förlorad i Limbo : en diskursanalys av den svenska utlänningslagen kring ”verkställighetshinder vid oklar identitet”

Sammanfattning: Denna uppsats har till syfte att med hjälp av en diskursanalys utröna vilka identiteter och sociala myter som finns i den diskurs vilken framkommer i utlänningslagen och dess förarbeten, och vad dessa innebär för en person som har fått ett beslut om avvis-ning eller utvisning som inte kan verkställas. Diskursanalysen utgår ifrån Marianne Jørgensen och Louise Phillips tolkning av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskurs-teori. Den teorin kompletteras med en del idéer vars utgångspunkt är i Hanna Arendts teorier kring bland annat ”odeporterbarhet”. Uppsatsen visar på att ”utlänning” är den mästersignifikant till vilken identitet knyts inom den undersökta diskursen, och att den ställs i förhållande till ”medborgare” och ”land” där ”medborgaren” har rättigheter gentemot ”landet” vilka inte ”utlänningen” har. Det visas att för att få uppehållstillstånd grundat i praktiska verkställighetshinder till ett avlägsnande, så måste individen visa att den har gjort allt för att möjliggöra verkställigheten. Genom att ”utlänning” många gånger kopplas till tecken som leder till en misstro för en ”utlännings” intentioner och samarbetsvillighet så leder det till en person som på grund av att det inte finns något mottagarland inte kan utvisas, inte heller kan få uppehållstillstånd om det bedöms som att de inte har samarbetat tillräcklig.