En kritisk diskursanalys om DO:s uppdrag - - En undersökning av två debattartiklar och en replik från åren 2017-2018 med koppling till access to justice om diskursen om DO:s uppdrag.

Sammanfattning: I denna uppsats analyseras hur diskursen om DO:s uppdrag, i två debattartiklar och en replik från 2017-2018, kan analyseras utifrån kritisk diskursanalys från Norman Fairclough. Därefter görs en undersökning på hur diskursen kan kopplas till frågan om access to justice, i synnerhet om individens tillgång till domstolsprövning. Den ena debattartikeln är skriven av juristen Rami Al-Khamisi och den andra av Alam Bennett et al, som är representanter för olika organisationer inom civilsamhället. Den tredje texten är en replik från Diskrimineringsombudsmannen, Agneta Broberg som svar på Al-Khamisis debattartikel. Jag kommer fram till att debattartiklarna kritiserar fördelningen av myndighetens resurser i diskursen om DO:s uppdrag. De anser att den enskildes möjlighet till rättslig upprättelse är obefintlig. Detta synliggörs genom den sociala praktiken, diskursiva praktiken och tex-ternas egenskaper. I debattartiklarnas text förekom objektiv och subjektiv modalitet, vilket signalerade makt och auktoritet i diskursen om DO:s uppdrag. De uppmanar att individens förutsättningar inte ska vara ett hinder för den enskilde. Diskrimineringsombudsmannen, Broberg, erkänner att finns ett problem att den enskilde inte har tillgång till rättslig pröv-ning. Hon uttrycker sig inte lika aktivt som skribenterna för debattartiklarna. Istället är det mer förekommande med nominalisering och transitivitet, vilket bidrar till att hennes replik är opersonlig. Diskursen om DO:s uppdrag kan därför kopplas på olika sätt till konceptet access to justice. Möjligheten till rättsprövning är en del av konceptet och en princip är att rättssystemet ska vara lika tillgänglig för alla.