Medborgare föds inte, de skapas : En diskursteoretisk studie om medborgarskapsideal och miljöidentiteter inom den svenska gymnasieskolan

Detta är en Master-uppsats från Stockholms universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Författare: Henrietta Thyresson Stenqvist; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Uppsatsen studerar medborgarskapets konstruktion utifrån ett miljöperspektiv eftersom miljöaspekten hitintills varit en negligerad aspekt i forskning om medborgarskapet. I ljuset av att det redan går att bevittna effekter av de globala klimatförändringarna menar jag att kunskapsluckan bör adresseras eftersom medborgarskapet är intimt sammankopplat med rådande samhällsvision. Genom att dekonstruera medborgarskapets utformning blir det således möjligt att syna vilken miljöpolitisk samhällsvision som legitimeras.Gymnasieskolan utgör studieobjekt eftersom skolväsendet är en central plats för samhällelig medborgarfostran, samt eftersom det ofta framhålls som viktigt att ge dagens unga ”rätt” miljömässiga värderingar för att skapa hållbarhet. Studiens syfte är därför att analysera hur en miljöaspekt artikuleras i den/de diskurs(er) om medborgarskapsideal som förekommer i den svenska gymnasieskolan, samt att undersöka vilka miljöidentiteter som möjliggörs för framtida medborgare i dessa diskursiva formationer. Detta vittar i sin tur om vilken miljöpolitisk samhällsvision som implicit legitimeras inom gymnasieskolan. Studien är dels ett statsvetenskapligt bidrag till den skolpolitiska medborgarskapsforskningen och dels till den normativa akademiska diskussionen om medborgarskapets relation till en miljöaspekt. Med hjälp av en diskursteoretisk ansats analyseras styrdokument och offentliga dokument om gymnasieskolan mellan åren 2008–2016.Analysen visar att gymnasieskolan har två medborgarskapsdiskurser; en om behovet av ett hållbart, tryggt och demokratiskt samhälle via aktivt samhällsdeltagande och en om vikten av ekonomisk tillväxt via anställningsbarhet och en fungerande arbetsmarknad. Diskursen om anställningsbarhet är dominerande, varför miljömässig hållbarhet främst förstås i naturvetenskaplig termer och som en fråga för arbetsmarknaden. Därmed har gymnasieskolans miljöpolitiska vision en nyliberal prägel.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)