Immaterialrättsliga fel - En studie av säljares och köpares inbördes förhållande när avtalsenlig användning av ett överlåtelseobjekt hindras av en immateriell rättighet

Sammanfattning: Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att analysera säljares och köpares inbördes förhållande när en avtalsenlig användning av ett överlåtelseobjekt förhindras av en immateriell rättighet. Syftet har delvis fått tillgodoses på olika sätt, och med utgångspunkt i olika rättskällor, beroende på var de avtalande parterna har sina affärsställen och vilken typ av föremål som köpet har avsett. Uppsatsen har därför delats i två delar, en del som avser internationella köp och en del som behandlar nationella köp. Den första problemställningen tar sikte på att närmare undersöka hur en immateriell rättighet kan påverka ett köpeavtal och är följaktligen gemensam för nationella och internationella köp. Problemet behandlar dels frågan om hur en immaterialrättslig ensamrätt mer allmänt kan komma att påverka avtalande parter, dels vilka omständigheter som ska föreligga för att ett fel ska betraktas som immaterialrättsligt. En annan aspekt som behandlas är de särdrag hos respektive rättighetstyp som direkt eller indirekt kan få kontraktsrättslig betydelse. Det andra problemet som behandlas är när ett avtalsobjekts immaterialrättsliga status kan anses utgöra ett fel i kontraktsrättslig mening. För att utreda problemställningen görs det i uppsatsen skillnad mellan nationella och internationella köp. Köp där parterna har sina affärsställen i olika länder ska enligt svensk rätt, med vissa undantag, hanteras enligt CISG. Har både köpare och säljare sina affärsställen i Norden, eller avser köpet annan egendom än varor, är det KöpL som är tillämplig dispositiv rätt. Vid internationella köp där CISG är tillämplig finns en uttrycklig reglering av immaterialrättsliga fel. Bestämmelsen har dock tillämpats i relativt begränsad omfattning och viss tveksamhet råder därför alltjämt kring dess närmare betydelse. Är det istället KöpL som ska användas är osäkerheten än större, eftersom en uttrycklig reglering om vilken felstandard som ska tillämpas för immaterialrättsliga fel då saknas. Avslutningsvis diskuteras i anslutning till såväl CISG som KöpL vilka påföljder som köparen ska kunna göra gällande när ett immaterialrättsligt fel har konstaterats föreligga. Problemet kan synas enkelt, men eftersom såväl reglerna i CISG som i KöpL främst anpassats för faktiska fel råder det ovisshet om när och hur påföljderna ska tillämpas för andra feltyper. Därutöver ägnas visst utrymme till hur rättstillämparen ska bedöma skadeståndet vid ett immaterialrättsligt fel.