Konnektivbindning i gymnasiets elevtexter : En jämförelse av åren 2002 och 2012

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Svenska/Nordiska språk

Sammanfattning: Konnektiver som men och eftersom är explicita kohesionsmarkörer och därmed viktiga verktyg för att synliggöra hur enskilda meningar är tänkta att hänga samman som en text. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur konnektiver används i 40 elevtexter från de nationella proven i Svenska B åren 2002 och 2012. De texter som analyseras, 20 från respektive år, är hämtade från uppgiften ”Djuren i människans tjänst”, i vilken eleverna ombads skriva ett argumenterande debattinlägg för sin lokaltidning. Texterna analyseras kvantitativt för att utröna om det skett någon förändring över tid vad gäller konnektivtäthet, typer av konnektiver (additiva, temporala, komparativa, kausala) som används, samt hur varierat konnektivbruket är. Dessutom görs en närläsning av två texter från varje år med målet att utvärdera hur mycket de kvantitativa måtten kan säga om texterna i materialet. Resultaten visar att de individuella skillnaderna eleverna emellan är stora, men att inga betydande förändringar har skett 2012 jämfört med 2002 vad gäller de genomsnittliga kvantitativa måtten. Genom närläsningen framkommer vidare, att den information som de kvantitativa måtten kan ge om en text är begränsad och att de mått som används i denna uppsats därför bör kompletteras med närläsningar och andra textbindningsmått.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)